Oengagerad karl=jag häxa

[sthu]

Förstår inte frågan riktigt? Säg att A är arg på B. Det kan bero på att A tycker att B betett sig illa, eller på att A sovit dåligt. Då anser jag att A är bäst lämpad att avgöra vad hen egentligen tycker, och säga åt B på skarpen enbart i de fall A faktisk tycker B gjort fel.

Som jag redan skrivit får känsloyttringar naturligtvis förekomma, men just ilska riktad mot en specifik person tolkar jag som stark kritik mot den personen, och det är inte schysst att kritisera någon om man inte ens egentligen tycker den gjort fel.

Nu förstår jag inte alls. Vem har pratat om att vara arg utan anledning?

 

[Ullmerkott]

Nu förstår jag inte alls. Vem har pratat om att vara arg utan anledning?

Vi pratar väl om ilska generellt? Arg kan man ju vara både med och utan god anledning. Har någon betett sig som ett rövhål tycker jag det är fullständigt rimligt att bli arg på den.

 

[sthu]

Vi pratar väl om ilska generellt? Arg kan man ju vara både med och utan god anledning. Har någon betett sig som ett rövhål tycker jag det är fullständigt rimligt att bli arg på den.

Ah, nej då har vi nog pratat förbi varandra. Jag menar att med anledning vara arg, i proportion till "brottet". Det ser jag inga fel med och är själv en aktiv utövare. (Ok, ibland överreagerar jag. Det erkänner jag. Men då kan jag be om ursäkt).

 

[Mabuse]

Men hur ska man veta när folk år arga på riktigt om de höjer rösten varje gång?

Ungefär på samma sätt som att du kan skilja på om folk är glada eller ledsna även om de pratar med samma tonläge? Man kommunicerar ju på fler sätt än bara med röstvolym. Ansiktsuttryck, t ex.

 

[Mabuse]

Upplever inte du att det tar energi av dig att bli arg?

Nej, inte alls. Att visa känslor tar inte energi för mig, det ger energi. Jag känner mig levande. Om jag ska lägga band på mig och jag inte får visa mina känslor däremot - det blir jag helt slut av.

Möjligen om jag blir jättearg, men då är det ju den utlösande händelsen som har tagit energi, inte känslan. Anledningen till att jag blivit arg, som ju då normalt är något som ställt till ett stort problem som jag behöver försöka hantera. Ilskan var ju bara en respons på det. Att stora problem tar energi är ju rätt rimligt, de är ju inte helt enkla att lösa. (Alltså problem av storleksordningen ”stallet har brunnit ner”)

Jag tror man behöver skilja på 1) Att bli arg och 2) Visa ilska.

Jag blir varken trött av att känna ilska eller av att visa det. Jag blir däremot låg om jag aldrig känner något (för då känner jag mig som en zombie) och utmattad av att inte kunna visa vad jag känner.

 

[Lobelia]

Upplever inte du att det tar energi av dig att bli arg?

Det tar inte mer energi att bli arg än någon annan känsla, däremot tar det en massa energi om man fastnar i att vara arg eller er trycka undan känslan.

 

[Saeta]

Det tar inte mer energi att bli arg än någon annan känsla, däremot tar det en massa energi om man fastnar i att vara arg eller er trycka undan känslan.

Det håller jag inte med om. Kanske är det så för dig, men inte för alla. Jag blir mycket mer dränerad på energi om jag har varit arg än om jag har varit glad.

 

[Lobelia]

Det håller jag inte med om. Kanske är det så för dig, men inte för alla. Jag blir mycket mer dränerad på energi om jag har varit arg än om jag har varit glad.

Om du varit arg sisådär en minut max och sedan släppt det? Det är den tidsrymden på ett ungefär jag syftar på. Om man man fastnar i minuter timmar eller kanske dagar/månader så tar det en massa energi, men inte om jag blir arg och konstaterar "hoppsan, det triggade visst mig" agerar på det eller släpper och går vidare. Då tar det inte nämnvärd energi.

 

[Lingon]

Det håller jag inte med om. Kanske är det så för dig, men inte för alla. Jag blir mycket mer dränerad på energi om jag har varit arg än om jag har varit glad.

Ja, det är klart att det tar mindre energi om man haft en bra rolig dag med trevliga människor än om man stött på idioter som betett sig illa. Det är ju självklart! Men det är ju inte ilskan sig som kostar energi utan orsaken till att man blev arg.

 

[Saeta]

Om du varit arg sisådär en minut max och sedan släppt det? Det är den tidsrymden på ett ungefär jag syftar på. Om man man fastnar i minuter timmar eller kanske dagar/månader så tar det en massa energi, men inte om jag blir arg och konstaterar "hoppsan, det triggade visst mig" agerar på det eller släpper och går vidare. Då tar det inte nämnvärd energi.

Om jag blir arg så sitter det nog i långt mer än en minut. Sur/butter däremot kan jag ju bli en kortare tid.
Nej men precis, så är det för dig. Vi är helt enkelt olika

 

[Luff]

Jag tror att det dränerar en oändligt att bli arg och sen gå och bära på det utan att visa det.

 

[Saeta]

Ja, det är klart att det tar mindre energi om man haft en bra rolig dag med trevliga människor än om man stött på idioter som betett sig illa. Det är ju självklart! Men det är ju inte ilskan sig som kostar energi utan orsaken till att man blev arg.

Det är ju hur man agerar på känslan också. Om jag blir arg och agerar utåt så tar det mer energi än om jag inte gör det.

 

[Saeta]

Jag tror att det dränerar en oändligt att bli arg och sen gå och bära på det utan att visa det.

På vilket sätt ska det visas menar du? Och för vem ska det visas?

 

[Luff]

På vilket sätt ska det visas menar du? Och för vem ska det visas?

Ja. ta min kompis som skrek åt sin sambo ("-Jag tänder inte på hockeytrunkar mitt på golvet, jag tänder på doften av Ajax") för att han lagt sin hockeytrunk mitt på hallgolvet som hon snubblat på och sen kom han och skulle gosa.
Hon blev arg, skrek på honom. Thats it.

 

[em-pirre]

På vilket sätt ska det visas menar du? Och för vem ska det visas?

Ja precis. Jag tror ju inte att de som skrivit att de inte höjer rösten osv känner sig flyförbannade men sväljer och försöker att hålla inne ilskan. Det är ju säkert jättejobbigt.

Vad folk menar är nog att man inte triggas.

 

[em-pirre]

Ja. ta min kompis som skrek åt sin sambo ("-Jag tänder inte på hockeytrunkar mitt på golvet, jag tänder på doften av Ajax") för att han lagt sin hockeytrunk mitt på hallgolvet som hon snubblat på och sen kom han och skulle gosa.
Hon blev arg, skrek på honom. Thats it.

Jag tycler att hon låter barnslig. Jag hade alla gånger uppskattat en vanlig dialog. Typatt man berättar att man blir irriterad, arg och ledsen över att den andra inte städar under efter sig, hur kan vi lösa detta?

 

[monster1]

Ja. ta min kompis som skrek åt sin sambo ("-Jag tänder inte på hockeytrunkar mitt på golvet, jag tänder på doften av Ajax") för att han lagt sin hockeytrunk mitt på hallgolvet som hon snubblat på och sen kom han och skulle gosa.
Hon blev arg, skrek på honom. Thats it.

Är det? Jag tänker att han antagligen blir arg tillbaka för att hon skriker och sedan har de ett gräl. De kanske säger mer saker som blir fel och sedan är det igång. Konflikten slutar ju inte för att en person vräkt ur sig. Jag tänker också att om man blir så arg över att snubbla över en väska så är det säkert inte första gången det händer och då finns det mer bakom som inte alls löses av att man skriker rakt ut just där och då. Således inte alls över på den minuten.

OT: Ni som tycker att det är ok att skälla när ni blir arga. Hur känner ni själva när ni blir utskällda av någon oavsett om ni anser att att personen har "rätt eller ej"?

 

[Lobelia]

Är det? Jag tänker att han antagligen blir arg tillbaka för att hon skriker och sedan har de ett gräl. De kanske säger mer saker som blir fel och sedan är det igång. Konflikten slutar ju inte för att en person vräkt ur sig. Jag tänker också att om man blir så arg över att snubbla över en väska så är det säkert inte första gången det händer och då finns det mer bakom som inte alls löses av att man skriker rakt ut just där och då. Således inte alls över på den minuten.

OT: Ni som tycker att det är ok att skälla när ni blir arga. Hur känner ni själva när ni blir utskällda av någon oavsett om ni anser att att personen har "rätt eller ej"?

Eller så kan man tänka att det händer exakt samma sak efter utropet "thats it" så länge vi inte vet är det bara spekulationer.

 

[nightcrawler]

[QUOTE="monster1, post: 19341279, member:

OT: Ni som tycker att det är ok att skälla när ni blir arga. Hur känner ni själva när ni blir utskällda av någon oavsett om ni anser att att personen har "rätt eller ej"?
[/QUOTE]
Det är helt okej att bli utskälld. Jag förstår inte varför man inte skulle kunna hantera det. Har jag gjort bort mej och nån är riktigt förbannad på mej så är det fullt rimligt med en utskällning.
Blir jag utskälld för nått jag inte har gjort så antingen blir jag arg tillbaka, det beror på. Eller så bryr jag mej inte ett skit.

 

[Lobelia]

Ja precis. Jag tror ju inte att de som skrivit att de inte höjer rösten osv känner sig flyförbannade men sväljer och försöker att hålla inne ilskan. Det är ju säkert jättejobbigt.

Vad folk menar är nog att man inte triggas.

Jag tror det är en ganska stor vidd på vad folk gör, alltså alltifrån att bli fly förbannade och svälja till ingen påverkan alls (inte triggas) och det varierar troligen en del beroende på situation. Det är få som aldrig blir arga någon gång.