Olika syn på ekonomi i en relation

[Görel]

Är inte det rätt sällsynt?
I de bostadsrätter jag haft har det varit min egen tvättmaskin,. min spis, min kyl/frys etc.

Tror att det är standard i nyproduktion numera men inte i äldre fastigheter.

 

[fio]

Tror att det är standard i nyproduktion numera men inte i äldre fastigheter.

Spis fanns i min men inget annat. Köpte den 89 och det var ett landshövdingehus. I Göteborg då. Men spisen ingick nog inte egentligen och hade den gått sönder hade jag fått köpa en ny.

 

[Mia_R]

Tror att det är standard i nyproduktion numera men inte i äldre fastigheter.

Låter märkligt att föreningen ska stå för vitvarorna när de går sönder.

 

[hundtant]

Låter märkligt att föreningen ska stå för vitvarorna när de går sönder.

Ja. Då kan man ju heller inte välja de vitvaror man vill ha. Jag har aldrig hört talas om att de skulle ingå i avgiften på nåt vis, eller sett i annonser att de gör det.

 

[Midsommarblomster]

Jag hade satt oss ner och pratat om framtiden. Jag har respekt för att var och en får göra vad de vill med sin ekonomi, men lever man ihop och har olika idéer om vad framtiden ska bringa så kan det ju vara något att prata om. Lever vi ihop sen, hur bor vi, vad vill vi göra. Det kan ju hända att han vill samma saker som du, men har inte förstått att det kräver en bättre ekonomi, och då är det ju dags att han rycker upp sig med sparandet. Eller så vill han någonting annat med sin ekonomi och sin framtid, och då får du välja om det fungerar ihop med dina visioner. Men jag tror att en bra start kan vara att fundera på vad ni ser framför er, räkna lite på pensionen och ta det där ifrån. Vill han inte prata, när du förklarar att det är viktigt för dig och varför, hade jag nog tyckt att något skavde i relationen. I min värld lyssnar man på varandra.

 

[Midsommarblomster]

Jag är för övrigt gift med gemensam ekonomi. Jag tycker inte det är problematiskt alls, vi stämmer inte av köp med varandra om det inte innefattar större summor och några sådana har jag faktiskt aldrig gjort. Han ett par. Vi har aldrig varit oense om pengar.

Men, smaken är som baken. Jag har inga frågetecken kring att andra vill ha det helt tvärtom.

 

[Milosari]

Jag är en sådan som gått all in i mitt förhållande och det finns bara ett rörigt VI. Jag kan fock förstå att man vill ha mer autonomi och som skriver och ser inte att det är fel. Det jag har svårt för att det ibland lyfts fram som att det är det självklara och har man separata ekonomier så finns inga problem. Sanningen är ju dock att är man i en relation där man valt att leva ihop så kommer den andres ekonomi och val påverka en själv. Hur mycket beror på graden av gemenskap i relationen (boende, resor, barn osv.) Och det är då det enligt mig blir helt ofattbart att säga att det räcker att se om sin egen ekonomi eftersom ens egen ekonomi genom det gemensamma är så hårt knuten till en annan persons.

I TS fall så kommer sambons ekonomiska val nu påverka möjligheterna i framtiden. Det kommer påverka deras boendeval i framtiden om de ska bo tillsammans, det kommer påverka möjligheterna att resa, äta ute och betala för andra aktiviteter och hobbies, det kommer påverka i princip allt i deras gemensamma liv. Självklart berör det TS om TS vill fortsätta ha ett gemensamt liv eftersom sambons ekonomiska förmåga kommer sätta ramarna för vad som är möjligt att göra gemensamt om inte TS går in och betalar.

Så även om TS ser om sin egen ekonomi så kommer deras gemensamma liv förmodligen bli fruktansvärt snålt om inget förändras. Vill TS bo så billigt eller bli särbo? Kan TS tänka sig att resa eller utföra dyrare hobbies med en annan person och sen komma hem till sin sambo/särbo?

Jag fattar att man kan vilja göra saker ihop, men det är kanske rimligare att spara ihop till en viss resa än att ens partner ska lägga om hela sin ekonomi så att det passar OM det inte trillar in mer pengar på något sätt och OM relationen fortfarande lever då.

TS partner kanske kan jobba några år extra istället? Jobba deltid till 75? Det hade ju löst en del bekymmer. Man kan också bo i hyresrätt och skippa bil = i princip inga oväntade utgifter.

 

[Unafraid]

Jag är för övrigt gift med gemensam ekonomi. Jag tycker inte det är problematiskt alls, vi stämmer inte av köp med varandra om det inte innefattar större summor och några sådana har jag faktiskt aldrig gjort. Han ett par. Vi har aldrig varit oense om pengar.

Men, smaken är som baken. Jag har inga frågetecken kring att andra vill ha det helt tvärtom.

Exakt såhär. Vad vill man själv, hur ser ens liv ut? Jag har noll problem med att andra har gemensam ekonomi. Jag ville inte ens ha det när sambon hade enormt mycket bättre ekonomi än mig, för att jag vet att jag är lite överintresserad och skulle inte kunna låta bli att kolla vart pengarna gick. Så separat ekonomi där sambon köpte exakt vad han ville, även om jag tyckte det var idiotiskt fungerade för mig. Så jag kunde köpa orimliga mängder schampo, hästprylar eller vad jag nu hittade på helt utan dåligt samvete. Med ett gemensamt huskonto. Jag vill aldrig ha gemensam ekonomi med någon, oavsett om min partner tjänar mindre, lika mycket eller 200 k mer än mig i månaden.

 

[Inte_Ung]

När jag var gift så hade vi gemensam ekonomi.
Det fungerade bra för mig.
Exmaken är mycket duktig på att hantera och förvalta pengar.

 

[Midsommarblomster]

När jag var gift så hade vi gemensam ekonomi.
Det fungerade bra för mig.
Exmaken är mycket duktig på att hantera och förvalta pengar.

Ja, samma här. Det bidrar ju till beslutet att ens pengar är i goda händer. Maken är väldigt kunnig, sen försöker jag också lära mig så att kunskapen inte stannar hos honom. Men att vårt sparande har hög prioritet även hos honom bidrar såklart till ett lugn. Hade vi haft olika syn på pengar så kanske vi hade valt att ha delad.

Nu är vi ju också så ihopsyltade i hus och med barn att det är få utgifter vi har som inte är gemensamma. Vem vet, den dagen barnen är utflyttade kanske vi vill ha det annorlunda. Livet är långt!

 

[Zinfernia]

För min del är inte problemet huruvida man ska ha delad ekonomi eller inte. Jag tycker att det känns ganska osunt att vara 40 år, inte ha ett öre sparat, förmodligen en dålig pensionsframtid, bara betala minimibelopp av boendekostnaden och samtidigt inte gå att diskutera med gällande ekonomin.

@kolblakkur vad du än gör, skydda dig själv och dina tillgångar. Har ni samboavtal?

 

[tanten]

Tror att det är standard i nyproduktion numera men inte i äldre fastigheter.

Jag har bara bott i äldre föreningar.
Se där vad man trott var självklart, men var fel.

 

[tanten]

Jag är för övrigt gift med gemensam ekonomi. Jag tycker inte det är problematiskt alls, vi stämmer inte av köp med varandra om det inte innefattar större summor och några sådana har jag faktiskt aldrig gjort. Han ett par. Vi har aldrig varit oense om pengar.

Men, smaken är som baken. Jag har inga frågetecken kring att andra vill ha det helt tvärtom.

Vi hade gemensam ekonomi - enligt principen att alla pengar var helt gemensamma. Och i princip hans att ha synpynkter om. Jag hade inga egna.
Den andra delen av skalan delad/privat ekonomi..

 

[monster1]

Vi hade gemensam ekonomi - enligt principen att alla pengar var helt gemensamma. Och i princip hans att ha synpynkter om. Jag hade inga egna.
Den andra delen av skalan delad/privat ekonomi..

Jag har samma erfarenhet. Trots att jag var den med lägst inkomst med en gigantisk marginal så fick jag en mycket bättre ekonomi när vi separerade. Innan var det bara ett maktmedel.

 

[monster1]

Bara för att någon har ett ointresse av att spara och pensionsspara betyder ju inte det att den tänker leva på sin partner eller försöker lura den andra av sina besparingar. Man kanske helt enkelt inte har det trygghetsbehovet som ni som pensionsparar, sparar och äger bostad har. Hen kanske är helt nöjd med sin nivå av leverne och att hyra bostad.
Angående hyran till TS får man ju anta att det är något TS satt nivån på själv.

 

[grodan21]

Tänker att det viktigaste är att en önskar ungefär samma levnadsstandard just nu. Det krockade lite när jag var sambo, jag vill tex inte lägga hur mycket som helst på mat.

 

[Bison]

Bara för att någon har ett ointresse av att spara och pensionsspara betyder ju inte det att den tänker leva på sin partner eller försöker lura den andra av sina besparingar. Man kanske helt enkelt inte har det trygghetsbehovet som ni som pensionsparar, sparar och äger bostad har. Hen kanske är helt nöjd med sin nivå av leverne och att hyra bostad.
Angående hyran till TS får man ju anta att det är något TS satt nivån på själv.

Tänkte samma.
Jag varken pensionsparar eller vill äga mitt boende.
Hade min partner haft åsikter om det hade han inte varit min partner.
Jag lägger mig inte i hans ekonomi och han lägger sig inte i min.
Men så är vi också särbos med separata ekonomier, vägen till frid och frihet!

 

[Palermo]

Ja, samma här. Det bidrar ju till beslutet att ens pengar är i goda händer. Maken är väldigt kunnig, sen försöker jag också lära mig så att kunskapen inte stannar hos honom. Men att vårt sparande har hög prioritet även hos honom bidrar såklart till ett lugn. Hade vi haft olika syn på pengar så kanske vi hade valt att ha delad.

Nu är vi ju också så ihopsyltade i hus och med barn att det är få utgifter vi har som inte är gemensamma. Vem vet, den dagen barnen är utflyttade kanske vi vill ha det annorlunda. Livet är långt!

För mig har det aldrig påverkat frågan hur den andra hanterar pengar. För mig handlar det bara om att vi är två personer, inte en pargegga (eller vad det var någon kallade det tidigare i tråden).

I det ingår att aktivt undvika att skyla över maktobalans genom att tex låtsas att alla pengar är bådas, även vid stor inkomstskillnad. Allt jag ser omkring mig visar också att sådant gör parterna beroende av varandra på sätt som försvårar separation. Vilket ju i sin tur väl är en sorts bevis på att man har gjort sig till en "pargegga" istället för två individer.

 

[Midsommarblomster]

För mig har det aldrig påverkat frågan hur den andra hanterar pengar. För mig handlar det bara om att vi är två personer, inte en pargegga (eller vad det var någon kallade det tidigare i tråden).

I det ingår att aktivt undvika att skyla över maktobalans genom att tex låtsas att alla pengar är bådas, även vid stor inkomstskillnad. Allt jag ser omkring mig visar också att sådant gör parterna beroende av varandra på sätt som försvårar separation. Vilket ju i sin tur väl är en sorts bevis på att man har gjort sig till en "pargegga" istället för två individer.

Jag har ingenting emot pargegga. Eller familjegegga, eller vad det nu kan vara för människogegga. Jag är mer för att leva ihop, och dela, människor emellan, än individualism. Personligen då.

 

[Görel]

För mig har det aldrig påverkat frågan hur den andra hanterar pengar. För mig handlar det bara om att vi är två personer, inte en pargegga (eller vad det var någon kallade det tidigare i tråden).

I det ingår att aktivt undvika att skyla över maktobalans genom att tex låtsas att alla pengar är bådas, även vid stor inkomstskillnad. Allt jag ser omkring mig visar också att sådant gör parterna beroende av varandra på sätt som försvårar separation. Vilket ju i sin tur väl är en sorts bevis på att man har gjort sig till en "pargegga" istället för två individer.

Problem kan ju uppstå om man vill göra saker tillsammans som en partner inte har råd med.
Jag har tidigare varit den i relationer som inte kunnat spara. Jag har då inte kunnat resa tillsammans eller ens gå ut och ta ett par öl helgen innan lön.
Partner har erbjudit sig att betala för mig men det kändes inte alltid okej. Jag har alltid velat ha min egen ekonomi.