Rimlig mängd pengar att leva på?

[lil-sis]

Jag kan lägga undan rätt mycket just nu med tanke på att jag pluggar men det är ju pga kan ta ut lön från exets firma och inte har några boendekostnader (de täcks av hyresintäkter). Jag kommer definitivt vara fattigare när jag flyttar härifrån. Men också tryggare med bättre kontroll på utgifterna (inget hus osv).

 

[Liten]

Så, om vi räknar bort katterna har du 5000 kvar på kontot efter räkningar är betalda och pengar är på sparkontot?

Ja, ungefär så, normalt kanske närmare 6000:- eftersom jag egentligen också ska träna (350:-/månaden på gymkort) och gå till kiropraktorn (520:-/besök). Det glömde jag att skriva med innan. Varav ungefär 4500:- på mat/bensin då.

 

[Vira]

Jag har hängt här i många år och gör den reflektionen varje gång den här typen av trådar kommer upp, att folk med vanliga jobb, barn och hästar kan lägga undan så mycket. Jag har aldrig kunnat det trots att jag tjänar bra.

Är det inte dock så att de flesta som lägger undan mycket pengar kanske ANTINGEN har vanligt jobb, eller häst, eller barn, men inte alla tre? Numera börjar jag nog räknas som höginkomsttagare, men när jag var medelinkomsttagare och bodde i en dyr nybyggd minitvåa till hyresrätt tillsammans med min sambo sparade jag ändå minst 10-15 000 i månaden. Men då hade jag inga barn, ingen häst och ingen bil, och förutom fler resor levde jag som under studietiden. Det hade varit fullständigt omöjligt om jag på samma lön skulle ha fått in häst, villa, barn och bil.

 

[kolblakkur]

Håller med dig. Är smärtsamt medveten om hur viktigt det är med två inkomster nu när jag aktivt letat bostad att köpa och aldrig har en chans i budgivningar på hus

Jättetråkigt att det ska behöva vara så. Vet inte var du bor, men i vår by kan man i alla fall köpa ett hus som ensamstående. Har 50 min med tåg till Malmö C, 23 min med tåg till Lund C, så fortfarande rimligt pendlingsavstånd. Men ändå tycker många i Malmö/Lund att jag bor i obygden.

 

[_Taggis_]

Jättetråkigt att det ska behöva vara så. Vet inte var du bor, men i vår by kan man i alla fall köpa ett hus som ensamstående. Har 50 min med tåg till Malmö C, 23 min med tåg till Lund C, så fortfarande rimligt pendlingsavstånd. Men ändå tycker många i Malmö/Lund att jag bor i obygden.

Här kostar villorna i stan 2.5-3 mille om de inte är onödigt stora. Men jag kollar utanför stan men ändå inom 1 mil helst... de brukar gå på 1.8-2.5 de som jag varit intresserad av. Men eftersom jag har djur och är ensamstående vill jag inte maxa lånet även om jag får låna. Jag kan inte ha en boendekostnad på 10k om jag tex ska kunna ha häst. Men om det gått att dela med nån och få 5k hade läget varit ett helt annat...

 

[Eurydome]

Är det inte dock så att de flesta som lägger undan mycket pengar kanske ANTINGEN har vanligt jobb, eller häst, eller barn, men inte alla tre? Numera börjar jag nog räknas som höginkomsttagare, men när jag var medelinkomsttagare och bodde i en dyr nybyggd minitvåa till hyresrätt tillsammans med min sambo sparade jag ändå minst 10-15 000 i månaden. Men då hade jag inga barn, ingen häst och ingen bil, och förutom fler resor levde jag som under studietiden. Det hade varit fullständigt omöjligt om jag på samma lön skulle ha fått in häst, villa, barn och bil.

Jo, oftast är det så, men jag tror att jag har sett några stycken som verkar lyckas ändå. Men jag tänker att de nog lever otroligt sparsamt och nerstrippat och det fungerar inte för mig.

 

[farin]

Jag har hängt här i många år och gör den reflektionen varje gång den här typen av trådar kommer upp, att folk med vanliga jobb, barn och hästar kan lägga undan så mycket. Jag har aldrig kunnat det trots att jag tjänar bra.

När jag var ensamstående och barnen fortfarande bodde hemma samtidigt som vi hade häst kunde jag inte spara på det sätt som jag gör nu. Tvärtom, jag jobbade extra utöver heltidsarbete, hade betalande medryttare till ena hästen och köpte absolut ingenting extra till mig själv. Barnens pappa räknas inte till den generösa delen av mänskligheten om man säger så, så hästarna var mitt intresse och mina utgifter enligt honom. (Jag har nog aldrig ridit så lite själv som under den tiden... men visst var det ett gemensamt intresse vid hade, och har, jag och barnen. Och jag skulle göra samma val igen om det behövdes.) Nu är barnen utflyttade och jag har downsizat från häst till hund, det gör enormt mycket för sparförmågan.

 

[farin]

Håller med dig. Är smärtsamt medveten om hur viktigt det är med två inkomster nu när jag aktivt letat bostad att köpa och aldrig har en chans i budgivningar på hus

Trots högre boendekostnader som ensam kan jag nu spara mer än jag gjorde som sambo.
Egentligen borde jag nog kunnat spara lika mycket då, men livet var dyrare av någon anledning. Ändå känner jag inte att jag avstår från något nu Kanske har det att göra med att jag nu har blykoll på min ekonomi och den påverkas bara av mig, men jag kan verkligen inte komma på vad jag/vi gjorde då som "åt upp" pengarna.

 

[kolblakkur]

Är det inte dock så att de flesta som lägger undan mycket pengar kanske ANTINGEN har vanligt jobb, eller häst, eller barn, men inte alla tre? Numera börjar jag nog räknas som höginkomsttagare, men när jag var medelinkomsttagare och bodde i en dyr nybyggd minitvåa till hyresrätt tillsammans med min sambo sparade jag ändå minst 10-15 000 i månaden. Men då hade jag inga barn, ingen häst och ingen bil, och förutom fler resor levde jag som under studietiden. Det hade varit fullständigt omöjligt om jag på samma lön skulle ha fått in häst, villa, barn och bil.

Jobbar 55% som undersköterska och min make jobbar heltid inom vattenrening. Har villa, två ponnys inackorderade, en drös med husdjur och bil i hushållet. Lyckas ändå spara mycket pengar.

Tror att många blundar för hur mycket de egentligen lägger på onödiga saker. Har kollegor som inte får pengarna att räcka till, men de röker ju också, dricker läsk/energidryck dagligen och ”måste” köpa nya kläder. När det var black friday satt de och klickade hem en massa saker. De gör inte kopplingen till varför pengarna inte räcker.

 

[_Taggis_]

Trots högre boendekostnader som ensam kan jag nu spara mer än jag gjorde som sambo.
Egentligen borde jag nog kunnat spara lika mycket då, men livet var dyrare av någon anledning. Ändå känner jag inte att jag avstår från något nu Kanske har det att göra med att jag nu har blykoll på min ekonomi och den påverkas bara av mig, men jag kan verkligen inte komma på vad jag/vi gjorde då som "åt upp" pengarna.

Min skrala erfarenhet av att vara sambo säger att det som är dyrare är ffa matkontot. Och så att en gör fler resor. Jag äter betydligt billigare ensam och jag gör heller inte pargrejer typ åker iväg och bor på hotell osv. Har aldrig haft gemensam ekonomi ska tilläggas.

 

[Maria123]

Insikten att det finns vanliga arbetande människor som kan lägga undan 10 papp i månaden till sparande var lite hisnande. Det har jag aldrig kunnat.

Men det beror ju såklart på inkomst och utgifter, tjänar man mycket är det väl snarare konstigt om man inte kan spara några tusen i månaden? Vi får ut närmare 60 tkr tillsammans och sparar ca 17 tkr, det är väl mer rimligt än att sätta sprätt på alla dem pengarna varje månad.. även om det säkert inte hade varit några problem om jag hade skaffat häst till exempel

 

[MayGrace]

Sedan jag började studera igen på heltid har vi verkligen försökt dra ned på kostnader som är onödiga. Försöker hålla matbudget och storhandlar 2 gånger i månaden snitt, ganska billig hyra då vi är två som delar på den. Sålt hästen och äger bara en halv nuförtiden vilket kapade väldigt många kronor. Köper lite mineraler typ till honom resterade stora kostnader står hans husse/tränare för då han i dagsläget använder honom som tävlingshäst. Visst händer de ibland att jag köper något större till hästen men som sagt mer sällan nu förtiden. Katterna kostar inte många kronor i månaden i mat och försäkring på den ena, bilen kostar lite försäkring och bensin men så lite bil som jag kört i år pga av Covid så blir de inte heller många kronor. Inga lån förutom studielån då som jag betalade en del på när jag gjorde studieuppehåll. Så nej vi lever nog ett ganska enkelt liv och försöker hålla igen på kostnader för att kunna ibland unna oss saker.

 

[nullo-modo]

Jo, oftast är det så, men jag tror att jag har sett några stycken som verkar lyckas ändå. Men jag tänker att de nog lever otroligt sparsamt och nerstrippat och det fungerar inte för mig.

Då har du ju svaret där.

 

[kolblakkur]

Förut när jag jobbade så var min ekonomi inte stort bättre. Men jag åkte mer bil, köpte mer konst och gick på fler konserter.

Insikten att det finns vanliga arbetande människor som kan lägga undan 10 papp i månaden till sparande var lite hisnande. Det har jag aldrig kunnat.

Fast rent krasst: om du inte hade köpt konst, gått på konserter och ställt bilen oftast så hade du ju kunnat spara mer pengar Vi som sparar mycket gör trots allt några ”uppoffringar” (även om jag är på gång att köpa konst just nu).


För vår egen del kan vi samla alla våra utgifter i prioriteringslista och de som hamnar längst ner ses över. Därför har jag t.ex. ingen prenumeration på Ridsport längre, vill jag läsa den får jag låna den på biblioteket.

 

[sthu]

Alltså, jag har ut typ 10-15 k efter skatt

 

[Eurydome]

Då har du ju svaret där.

Jag antar det, jag reflekterar väl i så fall mest över hur folk orkar leva så oerhört sparsamt när de har familj.

 

[Eurydome]

Alltså, jag har ut typ 10-15 k efter skatt

Oj! Jobbar du heltid?

 

[sthu]

Oj! Jobbar du heltid?

Inte just nu. Men även när jag jobbar heltid har jag haft låg lön. 7,5 år på universitetet

 

[iNHALE]

Jobbar heltid och har ut typ 18k efter skatt. Hade jag kunnat spara 15k i månaden hade jag varit överlycklig

 

[MiniLi]

Ja jag blir alltid lika överraskad över att det inte spelar någon roll hur mkt pengar jag tjänar, jag har ändå inte mer pengar över ändå?

Så är det verkligen! Och tvärt om så köpte jag en häst och trots alla nya utgifter så känns det inte annorlunda i plånboken? Man kan ju undra vart de pengarna tog vägen innan