Vinterföräldrar 17/18 del 6

Status
Stängd för vidare inlägg.
Lider med er! Inga supertips här tyvärr mer än att fundera över tajmingen. Nattar ni för sent så hon är övertrött? Visst sover hon lite kasst på dagtid också? Svårt att få till bra rytm då kanske.

Hur beter hon sig om ni ligger i sängen ihop? Kotten somnar ju bäst för natten i sin säng, liggandes på sidan med kanin i handen. Har ni introducerat någon snutte som kan hjälpa?
Upplever att han är mer svårnattad i allmänhet när tänderna ska fram, så när han varit extra härjig har vi gett flytande Alvedon... Klart man inte vill ge i onödan men misstänker du tänder kanske det är värt att testa?
Hon sover inte jättebra på dagarna, men inte sämre nu än tidigare. Övertrött tror jag, men nattar direkt på första lilla signal och det hjälper inte. Att vänta lite till hjälper inte heller. Kanske ska försöka natta före första signal.
Ligger vi i sängen så härjar hon runt. Låter man henne hållas så slutar det med skrikfest.
Vi är inne på snutte nr 2, nr 1 verkade hon inte gilla. Denna är mer uppskattad, men den är inte så bra att den ger tröst/ro.

Edit: kan nog vara värt att testa Alvedon. Om inte annat kan vi ju utesluta ont.
 
Hon sover inte jättebra på dagarna, men inte sämre nu än tidigare. Övertrött tror jag, men nattar direkt på första lilla signal och det hjälper inte. Att vänta lite till hjälper inte heller. Kanske ska försöka natta före första signal.
Ligger vi i sängen så härjar hon runt. Låter man henne hållas så slutar det med skrikfest.
Vi är inne på snutte nr 2, nr 1 verkade hon inte gilla. Denna är mer uppskattad, men den är inte så bra att den ger tröst/ro.

Edit: kan nog vara värt att testa Alvedon. Om inte annat kan vi ju utesluta ont.
Tar hon napp? Om den kan hjälpa henne att varva ner? Hur länge orkar hon vara vaken innan hon visar trötthetstecken? Ibland visat kotten inget förrän det är för sent. Han orkar 2, max 2,5 timme vaken.

Jätteknepigt verkligen. Men kotten har haft perioder där han härjat 1,5 timme innan han somnat av ren utmattning och sen går det över utan att vi fattar varför, så jag hoppas det går över för er också!
 
Idag har L bara sovit två gånger under dagen. Liten börjar bli större! Oftast har hon tre sovstunder, men idag fick hon (och jag :D) till en längre stund på förmiddagen så det räckte visst med en liten lur på em.

Man ska inte jämföra barn men mina är så olika! Idag klippte jag gräset medan L glatt satt i vagnen och tittade på. Det hade ALDRIG gått med sonen. Två sekunder fick vagnen vara still, sen var det tvunget att hända något. När han var i hennes ålder kröp han för fullt, gick två månader senare. Jag har nåt filmklipp där han drar sig fram med armarna med ren vilja, för han bara SKULLE fram till leksaken :p L snurrar lite och trycker sig bakåt, tycker det är roligt att stå upp men är rätt nöjd där hon är :p
 
Imorse gjorde jag grötpinnar med kardemumma, supergott tyckte kotten! Funderar dock på om det är pga dom han fiser som en liten tok i sömnen. Fast vid närmare eftertanke kanske skedarna med currygryta till middag är mer sannolikt :angel::D

Har du recept på grötrimmad? Jag lyckas aldrig få dom bra. Blir bara en sörja var gång :o
 
Vi ska titta på en dubbelvagn på fredag. Vi som hela tiden sagt att vi inte behöver någon. Men nu kommer vi ha promenadavstånd till förskolan. Så nu ör det dags
 
Har du recept på grötrimmad? Jag lyckas aldrig få dom bra. Blir
Har du recept på grötrimmad? Jag lyckas aldrig få dom bra. Blir bara en sörja var gång :o
Jag gjorde enligt Sempers recept
https://www.semperbarnmat.se/grotpinnar#
men höftade lite på proportionerna tillslut eftersom jag hade för mycket banan (tog fram skivad ur frysen så visste inte riktigt hur många det motsvarade :p ) Några pinnar gick dock inte rulla så jag bredde ut en pöl, gräddade och skar dom när de var klara istället :)
 
Både bra och dålig natt här. Kotten fortsätter träna krypande i sömnen under stundtals högljutt gnäll, och att peta in napp på en masklik, åbäkande bebis som utnyttjar hela spjälsängens yta till fullo, när en själv är dödstrött är... en utmaning.
Men å andra sidan sov kotten 21-06 utan mat! (Han fick en extraflaska vid 21 eftersom han verkade hungrig, och då behövdes visst ingen mer nattmat.) Så egentligen kan man ju säga att han precis sovit sin första hela natt! Även om inte mamma gjorde det :cautious::D
 
Idag har L bara sovit två gånger under dagen. Liten börjar bli större! Oftast har hon tre sovstunder, men idag fick hon (och jag :D) till en längre stund på förmiddagen så det räckte visst med en liten lur på em.

Man ska inte jämföra barn men mina är så olika! Idag klippte jag gräset medan L glatt satt i vagnen och tittade på. Det hade ALDRIG gått med sonen. Två sekunder fick vagnen vara still, sen var det tvunget att hända något. När han var i hennes ålder kröp han för fullt, gick två månader senare. Jag har nåt filmklipp där han drar sig fram med armarna med ren vilja, för han bara SKULLE fram till leksaken :p L snurrar lite och trycker sig bakåt, tycker det är roligt att stå upp men är rätt nöjd där hon är :p
Intressant att dom är så olika! Och så tydligt det blir (även om jag generaliserar lite) att krävande/otåliga barn kanske ofta har en brant utvecklingskurva :)

Och med sömnen märks ju åldersskillnaden i tråden tydligt! Vi har precis ”etablerat oss” med tre sovstunder på dagen och (återigen) tidig nattning, från tidigare 4-5 sovstunder på dagen.
Skönt med lite fungerande rutiner. Iom det har nattsömnen också ökat från 8-9 timmar till 10-11 timmar, jag är mycket nöjd :D
 
Liten grej för många, men stor grej för mig: jag har precis nattat/lagt mitt barn för första gången på nästan fyra månader :o

Det blev en sån stor och läskig grej för mig i våras när han var så orolig om kvällarna, jag fick en massa ångest över nattningen och kände att jag inte skulle reda ut det, så sambon tog över och sen blev det bara större och större och svårare och svårare ju längre tiden gick.
Har hela tiden tänkt börja igen men skjutit det framför mig, dock med vetskapen om att vi behöver dela på det när båda ska jobba halvtid i höst.

Så ikväll kom kottens farfar på besök och jag tänkte att det var ett ypperligt tillfälle för mig att natta, så att sambon fick umgås lite med sin pappa. Summa summarum, det var stökigt och vi drällde välling över halva sängen, men han somnade på 20 minuter och jag fick inte panik :banana:

Härligt, bra jobbat!!
 
Fjärde kvällen med hemsk nattning. Det har varit svårt länge, men nu är det värre än nånsin. Ingenting duger. Allt resulterar i superledsen bebis som spänner hela kroppen i protest. Tutte, sele, vagn, bära, klappa, vagga, guppa, sjunga - allt ger vråååål. Är det normalt? Jag börjar undra om nåt är fel. Tand på väg? Ont i magen? Men borde hon då inte vara påverkad under resten av dagen också?

Är bebisen i behov av ändrade rutiner? Vår bebis har länge sovit 4 pass på dagen och gått och lagt sig kl 21. Nu fungerar inte det längre utan nu vill han sova 3 pass på dagen och gå och lägga sig kl 20, han är väldigt tydlig med det. Försöker vi söva 4 ggr eller lägga kl 21 blir han bara ledsen.
 
Vi har haft vår bästa natt på länge, John sov 20-08 med fyra amningspauser. Jag hann i sömnen både infiltrera ett kriminellt gäng och bli kär i dess ledare (tänk Peaky Blinders) och hulkandes få ur mig att jag ääääääääääälskar ju honom (:rofl::rofl::rofl:) och göra slut med mannen för att han hellre ville städa sängen än hjälpa bebis som hade bajsat ner sig (:o:p:D). Händelserik natt minst sagt! Men såå skönt med lite längre sovperioder.

Jag funderar mycket kring det där med sömnen just nu. Mannen har ju velat att bebis ska prova sova i sin säng ett tag och visst skulle det ge mer plats i vår säng, men jag tror att det skulle innebära mycket sämre sömn för oss alla. Som det är just nu hjälper jag bebis ganska mycket under natten (håller "fast" honom när han blir allt för röjig i sömnen, håller upp knäna mot magen när jag märker att han behöver prutta, hindrar honom från att rulla över på mage osv) vilket håller honom sovandes. Är jag inte där (ligger och skedar mannen istället för bebis, har klivit upp, är på toa eller liknande) vaknar han och så måste jag söva om. Någon gång måste han ju lära sig att sova själv och många (ur den äldre generationen, därför tar jag emot det med viss skepsis) säger att det är lättare att lära dom nu än när dom är äldre. Stämmer det? Jag resonerar som jag ofta resonerar - minsta motståndets lag. Som vi sover nu sover jag jättebra och bebis jättebra. Mannen - not so much, men han skulle inte sova bättre för att bebis sov i egen säng och han kan ju gå och lägga sig i annat rum om han vill. Flyttar vi bebis till egen säng är jag övertygad om att vi båda, i vart fall på kort sikt, sover sämre. Är det verkligen värt det? Tänker att när det blir ett problem för någon av oss (och som faktiskt blir bättre av att han sover själv) tar vi den kampen. Vad tror ni om det?
 
Vi har haft vår bästa natt på länge, John sov 20-08 med fyra amningspauser. Jag hann i sömnen både infiltrera ett kriminellt gäng och bli kär i dess ledare (tänk Peaky Blinders) och hulkandes få ur mig att jag ääääääääääälskar ju honom (:rofl::rofl::rofl:) och göra slut med mannen för att han hellre ville städa sängen än hjälpa bebis som hade bajsat ner sig (:o:p:D). Händelserik natt minst sagt! Men såå skönt med lite längre sovperioder.

Jag funderar mycket kring det där med sömnen just nu. Mannen har ju velat att bebis ska prova sova i sin säng ett tag och visst skulle det ge mer plats i vår säng, men jag tror att det skulle innebära mycket sämre sömn för oss alla. Som det är just nu hjälper jag bebis ganska mycket under natten (håller "fast" honom när han blir allt för röjig i sömnen, håller upp knäna mot magen när jag märker att han behöver prutta, hindrar honom från att rulla över på mage osv) vilket håller honom sovandes. Är jag inte där (ligger och skedar mannen istället för bebis, har klivit upp, är på toa eller liknande) vaknar han och så måste jag söva om. Någon gång måste han ju lära sig att sova själv och många (ur den äldre generationen, därför tar jag emot det med viss skepsis) säger att det är lättare att lära dom nu än när dom är äldre. Stämmer det? Jag resonerar som jag ofta resonerar - minsta motståndets lag. Som vi sover nu sover jag jättebra och bebis jättebra. Mannen - not so much, men han skulle inte sova bättre för att bebis sov i egen säng och han kan ju gå och lägga sig i annat rum om han vill. Flyttar vi bebis till egen säng är jag övertygad om att vi båda, i vart fall på kort sikt, sover sämre. Är det verkligen värt det? Tänker att när det blir ett problem för någon av oss (och som faktiskt blir bättre av att han sover själv) tar vi den kampen. Vad tror ni om det?

Vi sover också bättre när vi sover tillsammans. Då sover hon hela nätter (äter nån gång i sömnen under natten). Sonen var likadan, han har egen säng nu, det var inget vi behövde lära honom utan han blev mogen för det. Båda mina har behövt närheten, och vaknat mycket mer om jag inte ligger bredvid. Jag märker nu på L att hon börjar sova lite djupare, i alla fall första halvan av natten, men sen vill hon känna att man ligger där.
Sambon beklagade sig nån gång när sonen var liten att det skulle vara skönt om han kunde sova i egen säng/eget rum, ”Om du tar uppvaken så varsågod” var mitt svar :p
Just nu får alla mest sömn när L ligger bredvid mig, och jag behöver inte ge mig upp på natten för att mata när hon blir hungrig (ger henne bara bröstet och sen sover vi vidare). Så jag ser bara vinster med det just nu.
 
Intressant att dom är så olika! Och så tydligt det blir (även om jag generaliserar lite) att krävande/otåliga barn kanske ofta har en brant utvecklingskurva :)

Och med sömnen märks ju åldersskillnaden i tråden tydligt! Vi har precis ”etablerat oss” med tre sovstunder på dagen och (återigen) tidig nattning, från tidigare 4-5 sovstunder på dagen.
Skönt med lite fungerande rutiner. Iom det har nattsömnen också ökat från 8-9 timmar till 10-11 timmar, jag är mycket nöjd :D

Ja... Så lika men ändå så olika! L kan till och med åka vagn fast hon inte ska sova... igår var vi ute på promenad i en timme och hon satt och tittade. Med sonen funkade vagnen att sova i, men annars tyckte han det var tråkigt att sitta där. Behöva sitta still, vilka idéer mamma har! Därför blev det inte mycket barnvagnspromenader med honom... Ibland gick jag i närheten av huset så han skulle sova och man hade nära hem, för 1) han ville inte åka vagn mer när han vaknade och 2) då kunde jag få en lugn stund...
Nu är han 2,5, fortfarande en väldigt bestämd liten vilding men nuförtiden finns också stunder med mys i soffan, läsa böcker eller se tv, och han gillar faktiskt att åka vagn ibland nu :D
 
@Sofie_B Tänker också en del på sömnsituationen. Sambon har föreslagit att kotten ska sova i spjälsängen "på riktigt" (dvs med alla fyra sidor) och nämnde också häromdagen att hans kompisar (flera olika) alla har sina hyfsat jämnåriga bebisar sovande i eget rum.

Jag frågade om han var medveten om hur många gånger på en natt som jag stoppar in nappen eller lägger handen på kotten för att han ska komma till ro, och nä, det var han ju såklart inte.
Så länge det är jag som nattmatar vill jag ha honom på armlängds avstånd från mig och inte så jag behöver gå upp. Iom att kotten har sin säng bredvid vår samsover vi ju egentligen inte, men jag förstår ändå precis vad du menar, det blir så mycket lättare för ha bebis nära!
 
Vi samsover (har henne mellan oss i sitt babynest) och jag liggammar minst en gång per natt (och oftast till sömns) plus att vi båda ofta lägger en hand på henne eller liknande när hon blir orolig i sömnen. Även en av katterna brukar klämma ner sig bredvid henne :D Vi sover alla jättebra för det mesta, den som stör sömnen mest är nog faktiskt katten. Jag känner inget direkt behov av att ändra på detta ännu, förutom att det vore skönt om dottern somnade något tidigare på kvällarna. Igår somnande hon faktiskt redan kl 20 vilket är tidigt för henne, om än med uppvak kl 21 och 22, men därefter sov hon hela natten till kl 7.
 
Vi samsover (har henne mellan oss i sitt babynest) och jag liggammar minst en gång per natt (och oftast till sömns) plus att vi båda ofta lägger en hand på henne eller liknande när hon blir orolig i sömnen. Även en av katterna brukar klämma ner sig bredvid henne :D Vi sover alla jättebra för det mesta, den som stör sömnen mest är nog faktiskt katten. Jag känner inget direkt behov av att ändra på detta ännu, förutom att det vore skönt om dottern somnade något tidigare på kvällarna. Igår somnande hon faktiskt redan kl 20 vilket är tidigt för henne, om än med uppvak kl 21 och 22, men därefter sov hon hela natten till kl 7.

Haha, hos oss har vi gjort så att hunden sover i spjälsängen som står bredvid sängen och bebis i sängen. :rofl: Det blev för fullt med alla i sängen och då var det lättast att lära den 14-åriga hunden att sova själv. :angel::D
 
Vi sover också bättre när vi sover tillsammans. Då sover hon hela nätter (äter nån gång i sömnen under natten). Sonen var likadan, han har egen säng nu, det var inget vi behövde lära honom utan han blev mogen för det. Båda mina har behövt närheten, och vaknat mycket mer om jag inte ligger bredvid. Jag märker nu på L att hon börjar sova lite djupare, i alla fall första halvan av natten, men sen vill hon känna att man ligger där.
Sambon beklagade sig nån gång när sonen var liten att det skulle vara skönt om han kunde sova i egen säng/eget rum, ”Om du tar uppvaken så varsågod” var mitt svar :p
Just nu får alla mest sömn när L ligger bredvid mig, och jag behöver inte ge mig upp på natten för att mata när hon blir hungrig (ger henne bara bröstet och sen sover vi vidare). Så jag ser bara vinster med det just nu.

Ja, det där med ätandet på natten är också något som mannen är inne på skulle bli bättre om han sov i egen säng. John ammar med samma intervall dygnet runt, dvs att det går 2,5-3 h mellan amningarna. Har era bebisar självvalt trappat ner på nattätandet eller har ni gjort något för att det ska bli så?
 
@Sofie_B Tänker också en del på sömnsituationen. Sambon har föreslagit att kotten ska sova i spjälsängen "på riktigt" (dvs med alla fyra sidor) och nämnde också häromdagen att hans kompisar (flera olika) alla har sina hyfsat jämnåriga bebisar sovande i eget rum.

Jag frågade om han var medveten om hur många gånger på en natt som jag stoppar in nappen eller lägger handen på kotten för att han ska komma till ro, och nä, det var han ju såklart inte.
Så länge det är jag som nattmatar vill jag ha honom på armlängds avstånd från mig och inte så jag behöver gå upp. Iom att kotten har sin säng bredvid vår samsover vi ju egentligen inte, men jag förstår ändå precis vad du menar, det blir så mycket lättare för ha bebis nära!

Ja, det är så otroligt mycket läggare! Nu sätter jag mig ändå upp och ammar för vi har inte fått till liggamningen riktigt, men det är ändå såå mycket lättare när han ligger nära än när han ligger i sin egna säng!
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Gravid - 1år Det är dags för en ny tråd :heart Försökte hitta den senaste listan men vet att det hänt en hel del sen dess, så uppdatera gärna...
38 39 40
Svar
787
· Visningar
70 798
Gravid - 1år Eftersom som ingen annan startat en ny tråd om våra bebisar kommer det en här :D Tror detta är senaste listan från förra tråden...
34 35 36
Svar
707
· Visningar
42 909
Senast: BusBarro
·
Gravid - 1år Scrollade i gamla tråden och tror att jag hittade sista listan. Ber om ursäkt om det fanns en senare och någon är missad. September 9/9...
18 19 20
Svar
391
· Visningar
26 037
  • Låst
Gravid - 1år Eftersom vi fyllt den gamla tråden startar jag en ny. Kopierar in vad jag tror är den senaste listan. Mars 28/2, KarinStarfighter, 33...
102 103 104
Svar
2 071
· Visningar
111 160
Senast: lillebill
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp