Vinterföräldrar 21/22

[Imogen]

Det är helt ok att äta rå fisk och råa skaldjur

Fast råa skaldjur äter nog ingen oavsett om de är gravida eller ej
(Undantaget ostron då)

 

[Voeux]

Fast råa skaldjur äter nog ingen oavsett om de är gravida eller ej
(Undantaget ostron då)

Jo tydligen, köper man nåt med räkor här så vet man aldrig om de kommer ut lagade eller råa Verkar vara någon grej. Även om det är OK för listeria så vette fasen om det varit OK för gravidillamåendet

Hur gör ni med rött kött förresten? Vi ville äta ute på en fin köttrestaurang med några vänner förra året men vännen som var gravid sa att hon gärna äter där efter graviditeten sen, då hon inte ville förstöra en bra köttbit genom att be att få den well done. Äter ni bara rött kött genomstekt eller kan man äta medium?

 

[Voeux]

Är inne i vecka 16 nu och har sluppit ta någon lerigan comp på 3 dagar. Kommer mindre illamående vågor som sköljer över tillfälligt under dagarna, men funkar bra om jag tar ett tuggummi då som dämpar det.
I övrigt mår jag bra, känner mig lite stel och tycker det drar och stramar i ländrygg, ljumskar och skinkorna lite titt som tätt under dagarna. Men det är inga problem att leva med så länge jag slipper illamående och trötthet

Vi var hos svärföräldrarna igår tillsammans med sambons 2 av 3 syskon och deras familjer, då svärmor fyllde år. Vi passade även på att berätta att det blir tillökning i Jan. Men det var ju ingen som helst överraskning Det hade dem redan listat ut sedan ett par veckor tillbaka, haha.

Ikväll ska vi berätta för min familj. Känns som dem också kanske redan misstänker något, tycker min syrra kollat lite skeptiskt på mig senaste gångerna vi träffats.

Jag har haft två som sagt ”jag kände på mig det” trots att vi berättat tidigt. Jag undrar hur Kanske att jag inte druckit vin i ena fallet, i andra vettetusan. Då berättade vi redan i v. 7. Möjligtvis att vi gifte oss ensamma mitt i pandemin, kanske har det fått någon att fundera på om vi planerat barn.

Vi har bara mannens mamma kvar av de närmsta. Hon bor inte i Stockholm så det har tagit lite tid att träffa henne, men vi ska försöka åka dit i augusti. Så det blir kanske kring v. 15 då.

 

[Imogen]

Jo tydligen, köper man nåt med räkor här så vet man aldrig om de kommer ut lagade eller råa Verkar vara någon grej. Även om det är OK för listeria så vette fasen om det varit OK för gravidillamåendet

Hur gör ni med rött kött förresten? Vi ville äta ute på en fin köttrestaurang med några vänner förra året men vännen som var gravid sa att hon gärna äter där efter graviditeten sen, då hon inte ville förstöra en bra köttbit genom att be att få den well done. Äter ni bara rött kött genomstekt eller kan man äta medium?

Oj då har jag lärt mig något nytt! Hade ingen aning om att folk åt råa räkor! Men då är de ju helt grå i färgen? Borde man inte kunna se skillnad då?

Jag äter rött kött som varit fryst hemma, inte på restaurang. Fast å andra sidan har jag inte varit på restaurang sen jag blev gravid så lätt att säga då (men har ju varit gravid förut). Men jag äter inte så mycket kött över huvud taget så ingen uppoffring att välja fisk/veg istället
Men menar inte att det är då man borde göra utan bara hur jag gör

 

[CajsaStina]

Jo tydligen, köper man nåt med räkor här så vet man aldrig om de kommer ut lagade eller råa Verkar vara någon grej. Även om det är OK för listeria så vette fasen om det varit OK för gravidillamåendet

Hur gör ni med rött kött förresten? Vi ville äta ute på en fin köttrestaurang med några vänner förra året men vännen som var gravid sa att hon gärna äter där efter graviditeten sen, då hon inte ville förstöra en bra köttbit genom att be att få den well done. Äter ni bara rött kött genomstekt eller kan man äta medium?

Jag älskar rött kött men vågar inte det nu, så well done blir det här.

 

[Voeux]

Oj då har jag lärt mig något nytt! Hade ingen aning om att folk åt råa räkor! Men då är de ju helt grå i färgen? Borde man inte kunna se skillnad då?

Jag äter rött kött som varit fryst hemma, inte på restaurang. Fast å andra sidan har jag inte varit på restaurang sen jag blev gravid så lätt att säga då (men har ju varit gravid förut). Men jag äter inte så mycket kött över huvud taget så ingen uppoffring att välja fisk/veg istället
Men menar inte att det är då man borde göra utan bara hur jag gör

Japp, gråvita och sladdriga

Mannen gillar kött och jag gillar smaken, men tycker det är jobbigt med köttindustrin så äter helst enbart svenskt ekologiskt kött. För ett par år sedan köpte vi ekologisk köttlåda från en bonde. Funderar på att göra det igen. I så fall fyller vi frysen hemma och på så vis har det ju varit fryst, och jag kan äta det utan dåligt samvete. Det kanske skulle vara en lösning. Jag gillar att göra grytor, men ja, då blir det ju ändå betydligt mer kokt än well done.

 

[em-pirre]

Japp, gråvita och sladdriga

Mannen gillar kött och jag gillar smaken, men tycker det är jobbigt med köttindustrin så äter helst enbart svenskt ekologiskt kött. För ett par år sedan köpte vi ekologisk köttlåda från en bonde. Funderar på att göra det igen. I så fall fyller vi frysen hemma och på så vis har det ju varit fryst, och jag kan äta det utan dåligt samvete. Det kanske skulle vara en lösning. Jag gillar att göra grytor, men ja, då blir det ju ändå betydligt mer kokt än well done.

Va? Det är ju generellt inte rekommenderat att äta räkor råa. Gravid eller inte. Jättekonstigt. Jag har aldrig hört om nåt liknande

 

[Voeux]

Va? Det är ju generellt inte rekommenderat att äta räkor råa. Gravid eller inte. Jättekonstigt. Jag har aldrig hört om nåt liknande

Nej jag hade heller aldrig hört om det innan vi kom hit, men det verkar serveras mycket rått från havet här. Allt från mer vanliga saker som tonfiktartar men även råa räkor som topping på risotto och pasta. Det är en utmaning att menyerna är på italienska och det verkar som att ingredienser kommer till och försvinner lite efter behag. Beställt en ostpizza som kom ut med torkad skinka på, en mat-cheesecake med sallad som kom ut med gravad lax på men ingen sallad osv. Och som sagt, lite råa räkor här och var utan att man ens visste att det var räkor med i rätten Blir betydligt enklare hemma sen. I dagsläget petar jag över mycket på mannens tallrik.

 

[vemsomhelst123]

Jo tydligen, köper man nåt med räkor här så vet man aldrig om de kommer ut lagade eller råa Verkar vara någon grej. Även om det är OK för listeria så vette fasen om det varit OK för gravidillamåendet

Hur gör ni med rött kött förresten? Vi ville äta ute på en fin köttrestaurang med några vänner förra året men vännen som var gravid sa att hon gärna äter där efter graviditeten sen, då hon inte ville förstöra en bra köttbit genom att be att få den well done. Äter ni bara rött kött genomstekt eller kan man äta medium?

Jag gjorde ganska mkt research när jag var gravid. Jag åt allt efter den researchen. De flesta utbrotten av listeria härstammar från bär och grönsaker. Man får riskbedöma och min bedömning var att allt är ok, förutom sånt som inte är ok oavsett, tex äta östersjöfisk eller röding varje dag. Jag åt även chark och alla sorters ostar. Fullt förståeligt om man inte gör det, men som forskare ville jag verkligen veta vad som ligger bakom råden, och det är inte så mycket mer än otur med en brieost, någon dålig skinka och att vi behöver ha hängsle och livrem samtidigt som man inte kan förbjuda gravida att äta grönsaker, typ.

 

[vemsomhelst123]

Va? Det är ju generellt inte rekommenderat att äta räkor råa. Gravid eller inte. Jättekonstigt. Jag har aldrig hört om nåt liknande

Det gör vi rätt ofta tunnskivade typ cevichestyle

 

[Human]

Hur gör ni med rött kött förresten? Vi ville äta ute på en fin köttrestaurang med några vänner förra året men vännen som var gravid sa att hon gärna äter där efter graviditeten sen, då hon inte ville förstöra en bra köttbit genom att be att få den well done. Äter ni bara rött kött genomstekt eller kan man äta medium?

Jag älskar rött kött och avstår hellre kött helt än äter well done. Jag äter kött som vanligt nu, väljer att ta den risken helt enkelt

 

[Human]

Nu är jag i vecka 15 och därmed trimester 2. Så skumt! Har fortfarande lyxen att inte ha något illamående eller annat obehag, vilket jag är väldigt tacksam för. Har gått upp i vikt, och inte bara mage, vilket är en omställning jag håller på att försöka vänja mig vid.

 

[Hedinn]

Nu är jag i vecka 15 och därmed trimester 2. Så skumt! Har fortfarande lyxen att inte ha något illamående eller annat obehag, vilket jag är väldigt tacksam för. Har gått upp i vikt, och inte bara mage, vilket är en omställning jag håller på att försöka vänja mig vid.

Spännande! Jag har noterat att tiden går väldigt mycket snabbare nu än i början, då kändes det som att varje vecka varade i evigheter, nu hinner jag knappt med i ”veckobytena”. Eller så beror det på att jag haft semester.

Det där med att gå upp i vikt känns ju verkligen som ett utmaning. Jag upplever mig ändå som väldigt bekväm med tanken, jag har alltid mått bra i min kropp och tror att jag har turen att inte ha direkt svårt att gå ner eventuella extrakilon sen tack vare bra gener, men nog tusan hajar jag till när jag passerar en spegel! Och då har jag ändå bara gått upp tre kg hittills. Visserligen är jag kort och var väldigt smal innan, så tre kg fett/vätska som sätter sig på mage, bröst och rumpa syns ju, om man säger så.

Hoppas ju att jag kommer kunna behålla känslan av att alla fysiska förändringar är spännande och fascinerande, men gissar att det inte blir så enkelt. Hoppas du vänjer dig vid omställningen i alla fall, så du slipper den psykiska påfrestningen med att inte vara bekväm med förändringarna.

Och förlåt för eventuella klumpiga uttalanden/formuleringar. Vikt är ett svårt ämne att prata om och ibland känns det som att jag snarare borde hålla tyst än att ens försöka formulera nåt bra.

 

[Human]

Spännande! Jag har noterat att tiden går väldigt mycket snabbare nu än i början, då kändes det som att varje vecka varade i evigheter, nu hinner jag knappt med i ”veckobytena”. Eller så beror det på att jag haft semester.

Det där med att gå upp i vikt känns ju verkligen som ett utmaning. Jag upplever mig ändå som väldigt bekväm med tanken, jag har alltid mått bra i min kropp och tror att jag har turen att inte ha direkt svårt att gå ner eventuella extrakilon sen tack vare bra gener, men nog tusan hajar jag till när jag passerar en spegel! Och då har jag ändå bara gått upp tre kg hittills. Visserligen är jag kort och var väldigt smal innan, så tre kg fett/vätska som sätter sig på mage, bröst och rumpa syns ju, om man säger så.

Hoppas ju att jag kommer kunna behålla känslan av att alla fysiska förändringar är spännande och fascinerande, men gissar att det inte blir så enkelt. Hoppas du vänjer dig vid omställningen i alla fall, så du slipper den psykiska påfrestningen med att inte vara bekväm med förändringarna.

Och förlåt för eventuella klumpiga uttalanden/formuleringar. Vikt är ett svårt ämne att prata om och ibland känns det som att jag snarare borde hålla tyst än att ens försöka formulera nåt bra.

Det är jättesvårt att prata vikt och viktförändringar på ett bra sätt. Jag tvekade på om jag kunde nämna det i den här tråden, och är det någon som blir det minsta obekväm så hojta till eller skicka pm eller så så behöver jag absolut inte lufta det mer här.

Jag är också smal pga gener, även om mina gener mer talar för att jag efter graviditeten inte går tillbaka helt. Och det känns än så länge helt ok, att vara smal är inte en hörnsten i min identitet. Men det är ändå lite tufft just nu att, som du skriver, haja till när jag går förbi en spegel. Inte alls för att jag ser sämre ut nu, utan för att jag ser annorlunda ut mot den kropp jag vant mig vid i många år. Jag hoppas och tror att det blir lättare att vara ok med förändringarna allteftersom tiden går när det blir tydligare för mig att det hela är kopplat till något mycket större, att det faktiskt är en bebis på gång.

 

[Voeux]

Här är en till som har tankar om viktökning Jag har haft en del ångest kopplat till min kropp genom livet och jag vet inte hur jag kommer att reagera på de förändringar som komma skall. Men mitt fokus just nu är välmående. Jag älskar att träna, så jag hoppas att jag kommer kunna göra det även genom graviditeten. Jag skulle vilja lära mig yoga under hösten, har hört att de andningsövningarna är bra inför förlossningen. Så mitt mål just nu är att få fortsätta ha en någorlunda stark och frisk kropp, som kan bära mig igenom graviditet, förlossning och första tiden med barn. Så länge jag får röra på mig så tror jag vikt hit och dit kommer vara oviktigt. Varenda gång tanken dyker upp tänker jag bara ”Jag är gravid!” och blir lite arg på mig själv i samma mening. Det hjälper. Hade jag haft en vän som var elak mot sig själv och sin kropp genom en graviditet så hade jag blivit jätteledsen, så varför tillåta sig att vara lika elak mot sig själv.

Sen säger jag som er andra också, säg till om jag skriver om något olämpligt. Jag hoppas och tror att jag kommer kunna vara snäll mot mig själv och fokusera på viktiga saker framöver, och inget annat

 

[Skuggviol]

Imorse var jag inne på NIPT test och fick se våran lilla skrutt snurra och sprattla runt där inne Ultraljud är ju så himla coolt alltså! Jättegullig barnmorska som tog gott om tid på sig att kika och sparade även ner lite film på sprattlet, himla roligt att ha! Nu är det nervös väntan i 1-2 veckor på provsvaret... Vi analyserar för kön också - så snart vet vi om det är en lillasyster eller lillebror i magen

 

[Imogen]

Ja det här med vikt är knepigt, och blir ju inte mindre laddat av att folk som man absolut inte hade haft den konversationen i vanliga fall tycker att det är rimligt att fråga ”hur många kilo har du gått upp då” bara för att man är gravid

Sen är det ju så himla individuellt både hur mycket man går upp och när i graviditeten man gör det. Jag har i alla mina graviditeter gått upp alla kilon under andra halvan av graviditeten. Bara gissar men tror det har att göra med att jag haft en del övervikt från början och till en viss punkt är det vanliga magen som ”omvandlas” till gravidmage

Den här gången har jag till och med gått ner i vikt, väger några kilo mindre nu i v 20 än jag gjorde vid inskrivning. Men det är VERKLIGEN inte något andra ska avundas, utan snarare ett kvitto på att jag vägde gör mycket från början. Och som sagt, erfarenhetsmässigt så kommer viktuppgången nu när halvvägs passerat.

 

[CajsaStina]

Nu ringde dom från Kvinnohälsan om provsvaren! Jag har hypertyreos, men de tror fortfarande att det är utlöst av graviditeten. Så inga mediciner än, nya prover om 4 veckor då HCG ska ha börjat gå ner och då borde även sköldkörteln lugnat ner sig. Hoppas!

 

[Hedinn]

Nu tänker jag gnälla lite till… Hoppa över om ni inte orkar mer gnäll!

Fick en väldigt tydlig aura igår, flimmer i synfältet och kraftiga synbortfall. Var bara att vänta på migränen… Som inte alls var som jag förväntat mig. Relativt kraftig, bultande, ensidig huvudvärk, jodå, men det var också det. Visst, kanske lite extra trött också (men det kan ju lika gärna ha kommit av huvudvärken). Inte alls särskilt ljuskänslig, kunde se på TV och också emellanåt (då huvudvärken var tillfälligt mildare) surfa på mobilen.

Framåt kvällen började det släppa och jag mådde riktigt bra, så blev lite TV-spel ett par timmar. Visst, kanske inte helt optimalt, men jag mådde ju bra…

Vaknade under natten med sprängande huvudvärk, samma sida. Och det har suttit i hela dagen. Släpper korta stunder emellanåt, men så fort jag rör på mig är den extrem. Spyr jag känns det som att hjärnan ska tryckas ut ur skallbenet, typ.

Har minimerat skärmtiden idag för att även om inte ljuset är ett problem så märker jag att det påverkar huvudvärken negativt/gör mig trött, men nu är kvällen på ingång och jag märker inte av minsta bättring.

Har aldrig haft migrän två dagar i sträck förut (lite ”efterdyningar” dagen efter är ju standard i form av mosig i huvudet, trött och ibland lite huvudvärk, men aldrig ett anfall som pågått flera dagar i sträck). Har det visserligen extremt sällan, så inte konstigt om jag inte fått uppleva allt, och i de flesta fall har jag ju kunnat lindra/avstyra ett anfall genom att ta medicin då jag får auran.

Men ja, nu är semestern slut och jag ska på nåt vänster lyckas orka jobba imorgon? Jag har liksom knappt varit ur soffan under hela semestern, känns det som.

Jag vill liksom också kunna njuta och vara glad över att vara gravid. Sambon känner liksom sån himla lycka över det här (graviditeten alltså, inte mitt mående såklart) och jag känner mest typ ”jaha, kul för dig” och att jag är världens hemskaste människa som inte kan dela hans lycka som jag borde och vill.

Så, slut på gnäll, och så hoppas jag att jag snart kommer kunna bidra med lite gladare inlägg här framöver…

 

[Sleepan]

Nu tänker jag gnälla lite till… Hoppa över om ni inte orkar mer gnäll!

Fick en väldigt tydlig aura igår, flimmer i synfältet och kraftiga synbortfall. Var bara att vänta på migränen… Som inte alls var som jag förväntat mig. Relativt kraftig, bultande, ensidig huvudvärk, jodå, men det var också det. Visst, kanske lite extra trött också (men det kan ju lika gärna ha kommit av huvudvärken). Inte alls särskilt ljuskänslig, kunde se på TV och också emellanåt (då huvudvärken var tillfälligt mildare) surfa på mobilen.

Framåt kvällen började det släppa och jag mådde riktigt bra, så blev lite TV-spel ett par timmar. Visst, kanske inte helt optimalt, men jag mådde ju bra…

Vaknade under natten med sprängande huvudvärk, samma sida. Och det har suttit i hela dagen. Släpper korta stunder emellanåt, men så fort jag rör på mig är den extrem. Spyr jag känns det som att hjärnan ska tryckas ut ur skallbenet, typ.

Har minimerat skärmtiden idag för att även om inte ljuset är ett problem så märker jag att det påverkar huvudvärken negativt/gör mig trött, men nu är kvällen på ingång och jag märker inte av minsta bättring.

Har aldrig haft migrän två dagar i sträck förut (lite ”efterdyningar” dagen efter är ju standard i form av mosig i huvudet, trött och ibland lite huvudvärk, men aldrig ett anfall som pågått flera dagar i sträck). Har det visserligen extremt sällan, så inte konstigt om jag inte fått uppleva allt, och i de flesta fall har jag ju kunnat lindra/avstyra ett anfall genom att ta medicin då jag får auran.

Men ja, nu är semestern slut och jag ska på nåt vänster lyckas orka jobba imorgon? Jag har liksom knappt varit ur soffan under hela semestern, känns det som.

Jag vill liksom också kunna njuta och vara glad över att vara gravid. Sambon känner liksom sån himla lycka över det här (graviditeten alltså, inte mitt mående såklart) och jag känner mest typ ”jaha, kul för dig” och att jag är världens hemskaste människa som inte kan dela hans lycka som jag borde och vill.

Så, slut på gnäll, och så hoppas jag att jag snart kommer kunna bidra med lite gladare inlägg här framöver…

Men du, kan du inte sjukskriva dig? Efter de här två dagarna behöver du ju vila!
(eller ja, inte bara efter de här två dagarna... Men särskilt nu!)