Vinterföräldrar 21/22

[Voeux]

Svårt att veta vad man ska tolka som oroväckande med spänningar osv? Vet inte ens vart man ringer om nåt känns dåligt..kvinnohälsan går bara att ringa när de öppnar 07.30, resten av dagen går inte..

1177 kanske?

 

[Voeux]

Jag fortsätter med mitt dåliga samvete som ligger och pyr. Förra veckan var vi ute och åt lunch, jag och mannen hade så mycket att prata om att vi var helt i vår egen värld och efter halva lunchen säger han: "Men du, är inte det där köttet lite rött?" och jag har inte ens märkt att jag äter en inte helt genomstekt hamburgare. Den senaste månaden har jag drömt att jag glömt bort att jag är gravid, och druckit vin. Någon natt senare drömde jag att jag glömde bort att jag är gravid, och rökte, och att jag plötsligt kommer på mig själv. Det är så mycket som händer i mitt liv just nu att jag vissa dagar kan vara helt konsumerad av tankarna på henne, och hur mycket jag längtar, och nästa dag ha fullt upp med jobb eller någon middag. Så när jag tänker hur kul jag tycker att det är att ha middagar med vänner är, eller hur rolig jag tycker en arbetsuppgift är, så kommer jag på mig själv och får dåligt samvete över att jag ens tänker på något annat. Att jag borde bara tänka på henne, och inte tycka att något annat i livet är viktigt. Så drömmer jag igen att jag glömt bort henne..

Jag antar att det är mycket nya tankar och känslor att bearbeta just nu, och jag var inte riktigt beredd på att livet liksom skulle fortgå. Att jag fortfarande skulle tycka om middagar och fest, att jag fortfarande skulle vilja utvecklas på jobbet. Men jag känner mig som mig själv, med allt som jag gillar att göra och tänka på, och nu ska jag dessutom få henne som kommer att bli det viktigaste av allt. Inget kommer att mäta sig med henne. Men är jag en dålig mamma om jag också kommer tycka om andra saker? En del av mig säger mig att det är sunt, men när jag blickar omkring mig så ser jag bara mammor som har gått 100% in i mammarollen. Och så får jag konstiga drömmar.

 

[Imogen]

Jag fortsätter med mitt dåliga samvete som ligger och pyr. Förra veckan var vi ute och åt lunch, jag och mannen hade så mycket att prata om att vi var helt i vår egen värld och efter halva lunchen säger han: "Men du, är inte det där köttet lite rött?" och jag har inte ens märkt att jag äter en inte helt genomstekt hamburgare. Den senaste månaden har jag drömt att jag glömt bort att jag är gravid, och druckit vin. Någon natt senare drömde jag att jag glömde bort att jag är gravid, och rökte, och att jag plötsligt kommer på mig själv. Det är så mycket som händer i mitt liv just nu att jag vissa dagar kan vara helt konsumerad av tankarna på henne, och hur mycket jag längtar, och nästa dag ha fullt upp med jobb eller någon middag. Så när jag tänker hur kul jag tycker att det är att ha middagar med vänner är, eller hur rolig jag tycker en arbetsuppgift är, så kommer jag på mig själv och får dåligt samvete över att jag ens tänker på något annat. Att jag borde bara tänka på henne, och inte tycka att något annat i livet är viktigt. Så drömmer jag igen att jag glömt bort henne..

Jag antar att det är mycket nya tankar och känslor att bearbeta just nu, och jag var inte riktigt beredd på att livet liksom skulle fortgå. Att jag fortfarande skulle tycka om middagar och fest, att jag fortfarande skulle vilja utvecklas på jobbet. Men jag känner mig som mig själv, med allt som jag gillar att göra och tänka på, och nu ska jag dessutom få henne som kommer att bli det viktigaste av allt. Inget kommer att mäta sig med henne. Men är jag en dålig mamma om jag också kommer tycka om andra saker? En del av mig säger mig att det är sunt, men när jag blickar omkring mig så ser jag bara mammor som har gått 100% in i mammarollen. Och så får jag konstiga drömmar.

Först konkret om rött kött. Det är inte så att kött måste vara genomstekt. Kött ska hettas upp till 60-65 grader (då dör toxoplasma). Vid den temperaturen så är kött fortfarande rosa. Det står till och med på livsmedelsverket "tills det är rosa och utan inslag av blod". Så det var med all sannolikhet absolut ingen fara!

Sen tänker jag att alla de tankar och konstiga drömmar är supernormala att ha som gravid, framför allt när det är första barnet och man omöjligt kan veta hur man kommer reagera, tycka och känna. Skillnaden är nog bara hur mycket man kommunicerar sina funderingar. Och det är 1000 % sunt att som förälder fortfarande vilja göra saker som ett spädbarn inte är särskilt roat av och att man när är gravid funderar kring dessa saker. Snarare mer sunt än att vara helt obrydd kring det. Sen kanske det blir så (eller inte) att du när det barn är nyfött inte känner för något sådant alls och det är inte heller konstigt om det blir så. Lusten till det lär komma tillbaka när den allra första tiden är över. Och gör den inte det så tror iaf jag att det är bra att "utmana" sig själv och göra saker som man "borde" vilja göra men inte riktigt känner för (typ lämna barnet hos pappan för middag med kompisar). För nästan garanterat kommer man vara väldigt nöjd med beslutet efteråt

Oj vilket rörigt svar det blev nu men hoppas du fattade vad jag menade

 

[CajsaStina]

1177 kanske?

Om det inte är bråttom går ju det bra, men tar ju ofta ett par dagar att få svar..

 

[Hedinn]

Om det inte är bråttom går ju det bra, men tar ju ofta ett par dagar att få svar..

Du kan ju ringa.

 

[PathOfClovers]

CajsaStina här, som firar dagen med att använda mitt vanliga nick!

Allt såg bra ut på RUL! låg på helspänn hela undersökningen, kunde liksom inte slappna av förrän hon kollat allt. Liĺltjejen var envis och låg lite felvänd typ hela tiden och ville INTE vända på sig trots att jag fick hoppa osv. Men till slut fick BM med allt! Så otroligt skönt, hoppas verkligen att jag kan slappna av nu och våga se framåt. Hon tyckte att vi skulle åka och köpa nåt fint plagg eller så för att försöka våga börja tänka att hon ska komma till oss. Vi har ju inte köpt en pryl än..

Frågade om sammandragningarna, hade en liten precis när jag la mig på britsen så då fick hon ju se hur hård och dessutom sned kulan är. Men hon sa att bara det inte gör ont eller blöder är det lugnt typ, eller att det stör mig i vardagen. Snedheten var att hon ligger ditåt just nu och moderkakan är i framvägg, och dessutom den också långt till höger. Så det var ingen fara sa hon.

 

[PathOfClovers]

Du kan ju ringa.

Går som sagt bara 07.30, sen är det kört..så upptäcker man nåt mitt på dagen..ringer man gynakuten då?

 

[Hedinn]

Går som sagt bara 07.30, sen är det kört..så upptäcker man nåt mitt på dagen..ringer man gynakuten då?

1177 menade jag, dit kan du väl ringa när som helst?

 

[Hedinn]

1177 menade jag, dit kan du väl ringa när som helst?

Är ju dock inte säkert att de har så mycket specialkunskap kring graviditeter. Du har inte fått nån mailadress eller så till din barnmorska du kan använda vid frågor, @PathOfClovers ? Annars kanske du kan be om det. Eller åtminstone fråga vart du kan vända dig med funderingar, de lär ju kunna ha svar.

 

[PathOfClovers]

Är ju dock inte säkert att de har så mycket specialkunskap kring graviditeter. Du har inte fått nån mailadress eller så till din barnmorska du kan använda vid frågor, @PathOfClovers ? Annars kanske du kan be om det. Eller åtminstone fråga vart du kan vända dig med funderingar, de lär ju kunna ha svar.

Nä precis, har förstått att man ska ha lite tur när man ringer dit isf.. Har inte fått någon mejladress..Men har tänkt att skriva på 1177 nästa vecka och be att få bli uppringd så jag kan fråga allt sånt där. Vill dessutom fråga om man kan få något extra besök innan nästa, 6 veckor pallar jag nog inte att vänta..

 

[Kilauea]

Jag fortsätter med mitt dåliga samvete som ligger och pyr. Förra veckan var vi ute och åt lunch, jag och mannen hade så mycket att prata om att vi var helt i vår egen värld och efter halva lunchen säger han: "Men du, är inte det där köttet lite rött?" och jag har inte ens märkt att jag äter en inte helt genomstekt hamburgare. Den senaste månaden har jag drömt att jag glömt bort att jag är gravid, och druckit vin. Någon natt senare drömde jag att jag glömde bort att jag är gravid, och rökte, och att jag plötsligt kommer på mig själv. Det är så mycket som händer i mitt liv just nu att jag vissa dagar kan vara helt konsumerad av tankarna på henne, och hur mycket jag längtar, och nästa dag ha fullt upp med jobb eller någon middag. Så när jag tänker hur kul jag tycker att det är att ha middagar med vänner är, eller hur rolig jag tycker en arbetsuppgift är, så kommer jag på mig själv och får dåligt samvete över att jag ens tänker på något annat. Att jag borde bara tänka på henne, och inte tycka att något annat i livet är viktigt. Så drömmer jag igen att jag glömt bort henne..

Jag antar att det är mycket nya tankar och känslor att bearbeta just nu, och jag var inte riktigt beredd på att livet liksom skulle fortgå. Att jag fortfarande skulle tycka om middagar och fest, att jag fortfarande skulle vilja utvecklas på jobbet. Men jag känner mig som mig själv, med allt som jag gillar att göra och tänka på, och nu ska jag dessutom få henne som kommer att bli det viktigaste av allt. Inget kommer att mäta sig med henne. Men är jag en dålig mamma om jag också kommer tycka om andra saker? En del av mig säger mig att det är sunt, men när jag blickar omkring mig så ser jag bara mammor som har gått 100% in i mammarollen. Och så får jag konstiga drömmar.

Tror det finns alla varianter, inget är rätt eller fel. Jag älskar våra ungar, mer än nåt annat. Men jag brukar (jobbiga dagar ) tänka på en ev flytt till varmare ställe när dom slutat gymnasiet och flyttar hemifrån. Bara jag och sambon igen .

 

[PathOfClovers]

@superstar Visst hade du skrivit till mig härom dagen? Det verkar ha försvunnit.. men jag hann skumma igenom Det och tackar för tips! Ska börja läsa på lite mer seriösa källor har,jag tänkt, som du skrev typ 1177. Jag blir nog hjälpt av att läsa, men då faktabaserat. Tyvärr är jag ju glad i att googla så fort nåt nytt dyker upp, och då kommer ju alltid utvalda trådar från typ familjeliv upp med massa som skrivit om sina hemska upplevelser. Då känns Det ju som att typ 90% av alla graviditeter går åt skogen när man läst där lite för mycket..

Någon som kan tipsa om en bra bok? Om typ graviditet, förlossning, första tiden med bebis?

Tillägg; nu har magen börjat spurta som det var någon som skrev om mina spänningar i magen förra veckan! Bara över helgen har den typ exploderat! går runt på jobbet med byxorna halvt öppna haha har bett dem att beställa nya nu..hoppas det går snabbt.

 

[Voeux]

Först konkret om rött kött. Det är inte så att kött måste vara genomstekt. Kött ska hettas upp till 60-65 grader (då dör toxoplasma). Vid den temperaturen så är kött fortfarande rosa. Det står till och med på livsmedelsverket "tills det är rosa och utan inslag av blod". Så det var med all sannolikhet absolut ingen fara!

Sen tänker jag att alla de tankar och konstiga drömmar är supernormala att ha som gravid, framför allt när det är första barnet och man omöjligt kan veta hur man kommer reagera, tycka och känna. Skillnaden är nog bara hur mycket man kommunicerar sina funderingar. Och det är 1000 % sunt att som förälder fortfarande vilja göra saker som ett spädbarn inte är särskilt roat av och att man när är gravid funderar kring dessa saker. Snarare mer sunt än att vara helt obrydd kring det. Sen kanske det blir så (eller inte) att du när det barn är nyfött inte känner för något sådant alls och det är inte heller konstigt om det blir så. Lusten till det lär komma tillbaka när den allra första tiden är över. Och gör den inte det så tror iaf jag att det är bra att "utmana" sig själv och göra saker som man "borde" vilja göra men inte riktigt känner för (typ lämna barnet hos pappan för middag med kompisar). För nästan garanterat kommer man vara väldigt nöjd med beslutet efteråt

Oj vilket rörigt svar det blev nu men hoppas du fattade vad jag menade

Tror det finns alla varianter, inget är rätt eller fel. Jag älskar våra ungar, mer än nåt annat. Men jag brukar (jobbiga dagar ) tänka på en ev flytt till varmare ställe när dom slutat gymnasiet och flyttar hemifrån. Bara jag och sambon igen .

Tack bästa ni! Det är så mycket att orientera sig i känslomässigt. Jag trodde nog i förväg att jag skulle bli en person som släppte allt, flyttade till hus och fyllde det med Tupparware och Play Dough. Att allt förutom föräldraskapet skulle tyna bort i jämförelse och vem vet, jag är ju faktiskt inte förälder ännu. Men just nu är jag inne i en fas då jag inte vill glömma bort vem jag själv är. Jag hoppas och tror att jag kommer att bli en fantastisk förälder, och att det ändå kommer att finnas utrymme för att bara vara jag, också.

 

[superstar]

@superstar Visst hade du skrivit till mig härom dagen? Det verkar ha försvunnit.. men jag hann skumma igenom Det och tackar för tips! Ska börja läsa på lite mer seriösa källor har,jag tänkt, som du skrev typ 1177. Jag blir nog hjälpt av att läsa, men då faktabaserat. Tyvärr är jag ju glad i att googla så fort nåt nytt dyker upp, och då kommer ju alltid utvalda trådar från typ familjeliv upp med massa som skrivit om sina hemska upplevelser. Då känns Det ju som att typ 90% av alla graviditeter går åt skogen när man läst där lite för mycket..

Någon som kan tipsa om en bra bok? Om typ graviditet, förlossning, första tiden med bebis?

Tillägg; nu har magen börjat spurta som det var någon som skrev om mina spänningar i magen förra veckan! Bara över helgen har den typ exploderat! går runt på jobbet med byxorna halvt öppna haha har bett dem att beställa nya nu..hoppas det går snabbt.

Ja visst har vissa inlägg försvunnit? Skumt, läste om det i någon annan tråd också

Ja men precis, det finns ju bra ställen att läsa på! Ang. boktips så rekommenderar jag Föda utan rädsla och Föda barn med stöd när det gäller just förlossningen, men mer fakta kring graviditet och småbarnstiden vet jag inte riktigt... Tror jag fick nåt sånt på MVC när jag väntade första barnet, så kanske hör med dem?

 

[Hedinn]

Ja visst har vissa inlägg försvunnit? Skumt, läste om det i någon annan tråd också

Ja men precis, det finns ju bra ställen att läsa på! Ang. boktips så rekommenderar jag Föda utan rädsla och Föda barn med stöd när det gäller just förlossningen, men mer fakta kring graviditet och småbarnstiden vet jag inte riktigt... Tror jag fick nåt sånt på MVC när jag väntade första barnet, så kanske hör med dem?

Det var en uppdatering i lördags som gick snett, så de fick återställa till en backup från fredag kväll. Så allt som skrevs från senare fredag kväll till lördag förmiddag försvann tyvärr.

Står om det här:
https://www.bukefalos.se/threads/uppdatering-som-gick-snett.1504045/

 

[Hedinn]

Här är det för övrigt full fart på magen, både invändigt och utvändigt. Känns som att den blir större för varje dag, och buffarna inifrån syns tydligt på utsidan. Lagom bekvämt, men såklart kul för sambon, och jag försöker passa på att tycka det är trevligt nu när han ännu inte når revbenen.

 

[Voeux]

Här är det för övrigt full fart på magen, både invändigt och utvändigt. Känns som att den blir större för varje dag, och buffarna inifrån syns tydligt på utsidan. Lagom bekvämt, men såklart kul för sambon, och jag försöker passa på att tycka det är trevligt nu när han ännu inte når revbenen.

Full fart här med! Har börjat få sammandragningar också, lite tidigt kan jag tycka men vad jag kan läsa mig till är det helt normalt. Annars är hon igång och vänder på sig lite då och då.

Mannen verkar ha bestämt sig för namn. Jag gillar det men har ändå haft ett par till som jag gillar lika mycket. Jag har försökt få mannen att överväga namnet E men det har inte riktigt landat hos honom. Nu fick jag precis ett mess från min vän som fick en flicka inatt, och skrev "Välkommen E!" så okej, jag släpper den då Det var väl egentligen mitt enda andra förslag så jag antar att vi har bestämt oss nu då

 

[superstar]

Full fart här med! Har börjat få sammandragningar också, lite tidigt kan jag tycka men vad jag kan läsa mig till är det helt normalt. Annars är hon igång och vänder på sig lite då och då.

Mannen verkar ha bestämt sig för namn. Jag gillar det men har ändå haft ett par till som jag gillar lika mycket. Jag har försökt få mannen att överväga namnet E men det har inte riktigt landat hos honom. Nu fick jag precis ett mess från min vän som fick en flicka inatt, och skrev "Välkommen E!" så okej, jag släpper den då Det var väl egentligen mitt enda andra förslag så jag antar att vi har bestämt oss nu då

Spännande! Min man kan typ inte prata namn förrän barnet är fött men jag har en lång lista På tjejnamn alltså, killnamn har vi ett enda som hängt med sedan första barnet men som vi inte fått använda ännu eftersom vi fått tjejer. Återstår att se vad det blir för någon denna gång ❤ Men trots att vi inte börjat namndiskussionen förrän barnet fötts så har vi bestämt oss på några dagar, vilket har varit skönt. Jag har vänner som har 3 barn och iaf två av gångerna har det tagit en månad eller två innan de bestämt sig, jag blir nästan stressad av det trots att jag inte har med det att göra

 

[Imogen]

Spännande! Min man kan typ inte prata namn förrän barnet är fött men jag har en lång lista På tjejnamn alltså, killnamn har vi ett enda som hängt med sedan första barnet men som vi inte fått använda ännu eftersom vi fått tjejer. Återstår att se vad det blir för någon denna gång ❤ Men trots att vi inte börjat namndiskussionen förrän barnet fötts så har vi bestämt oss på några dagar, vilket har varit skönt. Jag har vänner som har 3 barn och iaf två av gångerna har det tagit en månad eller två innan de bestämt sig, jag blir nästan stressad av det trots att jag inte har med det att göra

Haha vårt andra barn hann bli 6 veckor innan hon fick ett namn. Klart jobbigaste delen av det var alla som undrade (vilket jag helt fattar det hade jag också gjort )

 

[Hedinn]

Spännande! Min man kan typ inte prata namn förrän barnet är fött men jag har en lång lista På tjejnamn alltså, killnamn har vi ett enda som hängt med sedan första barnet men som vi inte fått använda ännu eftersom vi fått tjejer. Återstår att se vad det blir för någon denna gång ❤ Men trots att vi inte börjat namndiskussionen förrän barnet fötts så har vi bestämt oss på några dagar, vilket har varit skönt. Jag har vänner som har 3 barn och iaf två av gångerna har det tagit en månad eller två innan de bestämt sig, jag blir nästan stressad av det trots att jag inte har med det att göra

Haha det är spännande med namn. Här har vi ett ”arbetsnamn” på honom, för det var ett pojknamn vi hade fastnat för lite extra innan vi fick veta kön. Jag var väldigt bestämt med att vi inte skulle ha mer än förslag innan han är född, med risken att det namn man valt inte alls passar… Men det sket sig lite. Så nu går han under ett arbetsnamn, som vi visserligen är beredda på kan komma att ändras, men det underlättar lite ändå att ha nåt att kalla honom för nu.