Jag är själv anti plattnosar men visste inte bättre när jag köpte min mops för 12 år sedan. Köpte endå henne i Tyskland där de var krav på boas tester. Dock lät hon konstant även när hon sov. Hade knipta näsborrar och satt sig på promenaden och vägrade gå. Vid 5 års ålder opererade jag henne långmjuk gom, öppnade upp näsborrarna. Hon blev en helt ny hund. Andades tyst, slutade snarka och kunde hänga med på promenader. Hon går lös i sin takt. Men värme klarar hon inte vi undviker gå mitt på dagen utan rastar morgon kväll å en snabb sväng mitt på dagen. Hon är otroligt pigg för att vara 12 år. Men med vetskapen i hand så kommer jag Aldrig köpa en mops igen. Anledningen till att jag snappade upp på petit brabacon var att jag såg ett gäng på utställning och jag gillade deras utseende. Började läsa på om rasen och pratade med uppfödare. Jag gillar raser som är familjekära och vill vara uppe i en. Jag antog de var sundare än ex mopsar och frallor då de inte har några ras begränsningar i försäkringar. De görs inte alls mycket operationer på denna ras som ex mops och frallor. Så i mina tankar är då att de har mindre problem. Sen kan man inte jämföra de med en jack russel. Men sen finns de många raser som har sina sjukdomar som inte är trubbnosar.
Man kan väl inte vara en hemskt djurägare om man vill köpa en trubbnos om man kollar upp föräldrarna noga och köper av någon som inte avlar på djur med hälsoproblem?