Snokat, vad gör man med informationen?

Sv: Snokat, vad gör man med informationen?

Ja, det är väll det. Man borde gått långt tidigare, men det är ju sådant man lär sig med tiden.
 
Sv: Snokat, vad gör man med informationen?

Nej, det är man inte. Och jag pratar ju om just att snoka. Inte om att ständigt vara mogen, lugn och klok vad tillvaron än ställer mig inför.

Jag har inga större svårigheter att föreställa mig att jag skriker åt partnern och kastar porslin i golvet om jag verkligen är upprörd eller skärrad över något.

Så jag tycker inte att jag slår mig för bröstet, men problemet med att snoka är ju inte bara att man så att säga klär av den man snokar på mer än den har gjort självmant - man ska stå ut med sig själv i efterhand också. Där klämmer skon på allvar.

Porslinskastandet hade inte heller varit en av mina större stunder i efterhand, men jag hade kunnat leva med det utan större problem. Att man ibland tappar koncepterna är ju inget konstigt.
 
Sv: Snokat, vad gör man med informationen?

Grejen är väl också att man inte vill leva med någon som man ens kommer på tanken att snoka hos. Alltså leva med någon som man utgår från skulle ljuga om man konfronterade henom, så att man behövde snoka för att få veta.
 
Sv: Snokat, vad gör man med informationen?

Nej, det är man inte. Och jag pratar ju om just att snoka. Inte om att ständigt vara mogen, lugn och klok vad tillvaron än ställer mig inför.

Jag har inga större svårigheter att föreställa mig att jag skriker åt partnern och kastar porslin i golvet om jag verkligen är upprörd eller skärrad över något.

Så jag tycker inte att jag slår mig för bröstet, men problemet med att snoka är ju inte bara att man så att säga klär av den man snokar på mer än den har gjort självmant - man ska stå ut med sig själv i efterhand också. Där klämmer skon på allvar.

Porslinskastandet hade inte heller varit en av mina större stunder i efterhand, men jag hade kunnat leva med det utan större problem. Att man ibland tappar koncepterna är ju inget konstigt.

Jag syftade inte på att du slog dig för bröstet. Du är i gott sällskap i så fall, då kommentaren var lika mycket riktad till mig själv.

I teorin är jag ofta sansad och balanserad. ;)
 
Sv: Snokat, vad gör man med informationen?

Grejen är väl också att man inte vill leva med någon som man ens kommer på tanken att snoka hos. Alltså leva med någon som man utgår från skulle ljuga om man konfronterade henom, så att man behövde snoka för att få veta.

Det vill man ju inte... leva med en "sån". Inte vill man vara sån heller.

Jag menar bara att jag har svårt att tro att jag skulle snoka (det är en anständighetsgrej helt enkelt, man kränker inte någon så), men jag kan inte säga aldrig...
 
Sv: Snokat, vad gör man med informationen?

Informationen som skulle kunna snokas fram skulle inte vara mycket värd för mig. Han skulle redan vara körd om jag tyckte att jag behövde rota igenom dator och mobil. Om jag verkligen skulle göra det - då vore förhållandet redan bortom allt hopp.
 
Sv: Snokat, vad gör man med informationen?

Grejen är väl också att man inte vill leva med någon som man ens kommer på tanken att snoka hos. Alltså leva med någon som man utgår från skulle ljuga om man konfronterade henom, så att man behövde snoka för att få veta.

Nej, det är väl ett av de främsta hindren mot att snoka. Oavsett varför man känner att man behöver det, så kan jag inte se annat än att förhållandet då har väldigt dåligt inflytande över en. Det gör en till en person som det är outhärdligt att vara.

Plus att själva relationen fuckas upp fullständigt - om man inte kan lita på vad varandra säger utan att snoka, vad i all världen delar man då?
 
Sv: Snokat, vad gör man med informationen?

Sant. "Jag var tvungen att smygläsa dina 3000 sms för att få bekräftat att du faktiskt är det stora svin jag redan visste att du var":D
 
Sv: Snokat, vad gör man med informationen?

Eller om man nu känner den där oron över att han är ett stort svin, och då läser igenom 3000 sms vilka alla visar sig handla om att han ska hjälpa sin gamla mamma med än det ena än det andra, samt sitta barnvakt åt det ena syskonbarnet efter det andra utan att tappa tålamodet med att bygga med klossar och få bebisspyor i håret. Vad händer då? Vad säger man då?

"Jag trodde att du var ett stort svin men det var du ju inte så nu är det frid och fröjd igen." Eller?
 
Sv: Snokat, vad gör man med informationen?

Jag tror att jag skulle vara lika rationell som du, men jag vet inte i verkliga livet... Jag ÄR ingen som snokar, jag är för ointresserad och jag tycker nog att jag har en direkt kommunikation (för direkt till och med många gånger), men ändå.

I en situation där oron gnagde och min intuition sade något och jag var rädd att mista kontrollen, då hade jag kanske snokat, bara lite.

Jag VILL inte tro att jag skulle göra det (själv hade jag blivit galen om min partner snokade), men som sagt, att sitta här och slå sig för bröstet är en sak. När ångesten river och sliter i hjärtat då är man inte så rationell och klartänkt alltid.

:bow::bow::bow: Precis ... Jag blev utsatt for ett stort svek (min ex och basta kompis hade ett langt forhallande och meddelade mig pa annandag jul att de da skulle flytta ihop) som skulle ha visat sig mycket latt om jag valt att snoka nar jag misstankte att allt inte var som det skulle. Istallet valde jag att prata om saken och exet forsakrade att allt var bra, bara lite stressat pa jobbet. Mer an ett halvar senare far jag veta vad som pagar och alla pusselbitar faller pa plats. Om jag hade misstankt nagot med Maken hade jag nog valt att snoka. Atminstone krafsa pa ytan for att kunna behalla lite av kontrollen over mitt eget liv.
 
Sv: Snokat, vad gör man med informationen?

I en situation där oron gnagde och min intuition sade något och jag var rädd att mista kontrollen, då hade jag kanske snokat, bara lite.
.


Jag skulle säga att det beror på hur viktigt det är för mig att få veta sanningen, är det skitsamma så hade jag kunnat bortse från att en person troligen står och ljuger mig rätt upp i ansiktet. Däremot, om sanningen är av betydelse och jag inser att den inte kommer levereras per automatik, tja...
Med ett facit som bevisat att den där intuitionen aldrig haft fel så hade jag glatt snokat, utan att skämmas.
Däremot, OM jag mot all förmodan skulle ta fel hade skammen varit total, men hittills har det inte hänt.
 
Sv: Snokat, vad gör man med informationen?

Tänker lite lika. Ifall jag jag visste hur det låg till hade jag kanske snokat för att kunnat ha "bevis". Nu tänker jag främst på mitt sjuka förhållande med exet. Där hade ett bevis gjort susen, och jag hade lämnat honom mycket fortare, tror jag. Som det var så vågade jag inte lita på mig själv trots att jag visste.

I dagsläget kan jag inte föreställa mig en liknande situation, så jag måste säga att känner jag att jag vill snoka så är förhållandet verkligen inget att ha.

Om man sedan snokar eller ej är irrelevant. Det är liksom för sent.
 
Sv: Snokat, vad gör man med informationen?

Det beror nog lite på vart man är i livet också. Med min första riktiga kille, och vi var bara 20 år, var jag bara TVUNGEN att läsa igenom hans vykort. Det var så mycket känslor och osäkerhet och visst gick vi på någon törn. Men det var ju liksom en del av livet, att lära sig något och mig veterligen påverkade det inte vårat förhållande något. Förhållandet tog slut många år senare och verkligen inte på grund av något sådant. Att vara svartsjuk hade vi ju liksom gått igenom och lärt oss något av. Det var ju en avsevärd skillnad när jag träffade min nya partner 10 år senare, då kände jag verkligen skillnaden och undrade hur jag ens kunde ha brytt mig innan! Nu kunde jag till och med skoja om hans ex, helt enkelt tidigare liv, och känna att det istället var en tillgång!

Så vem vet, det är kanske något man någon gång i livet måste konfronteras med på ett eller annat sätt och få bearbeta. Man behöver inte nödvändigtvis vara världens sämsta människa och partner för att man behöver utvecklas. Det är väl först när man stampar på ett ställe och inte kan komma vidare som det börjar bli tråkigt och besvärligt. Ett misstag kan ju till och med öppna upp nya vägar.
 
Sv: Snokat, vad gör man med informationen?

Jag kan inte ens komma på ett exempel på en sådan hemlighet, ...
Jag antar att otrohet är den vanligaste förhållande-dödande hemligheten.
Och att även ett döljande av ett kriminellt leverne kan vara det.
För mig så skulle ett hemligt liv som "Bög-knackare" fullständigt ta livet av min relation.

..... men jag skulle bli vansinnig om min partner snokade i mina grejer.
Jag har svårt att sätta mig in i den känslan.
Om min sambo letade efter någon typ information så antar jag att han behöver den till något.

Men å andra sidan så skulle jag ju strunta i hur vansinnig min partner blev om jag hade råkat snoka upp att partnern t.ex. var Nynazist.
Det skulle ju i det läget inte spela någon roll för mig då jag ändå inte skulle vilja vara med längre eftersom att det skulle vara en total relationsdödare för min del.
Värre än otrohet.
 
Sv: Snokat, vad gör man med informationen?

Är det en hemlighet som gör att man är okompatibla?

En okompatibel hemlighet är en hemlighet som skulle döda förhållandet om den inte hölls hemlig.

Otrohet är en sådan hemlighet för många.
För mig så skulle det vara att i hemlighet vara homofob eller främlingsfientlig.
 
Sv: Snokat, vad gör man med informationen?

Jag tror att kompatibiliteten som man måste ha ligger i att man behöver samma värderingar om det där.
Jag vet många, mest kvinnor faktiskt, som inte skulle klarar av att deras män skulle ha de åsikter som du har.
De skulle drivas till allt möjligt konstigt av svartsjuka.
Så det skulle ju inte vara kompatibelt.
 
Sv: Snokat, vad gör man med informationen?

.... - man ska stå ut med sig själv i efterhand också. Där klämmer skon på allvar.

Ja det där är viktigt att komma ihåg.
För sig själv kommer man inte undan efteråt utan det får man dras med.

Ibland så är det bättre för det egna måendet att låta andra komma undan med olika dåliga saker än att själv bli ett svin.
 
Sv: Snokat, vad gör man med informationen?

smärtan som river upp mig inifrån, tårarna som ständigt bränner i ögonen, klumpen i magen som gör det svårt att äta, trycket på bröstet som kämpar emot varje andetag.
Helvete!!
Acceptera, konfrontera, avsluta. Kram.
 
Sv: Snokat, vad gör man med informationen?

Jag lider verkligen med dig... Har precis gått igenom något liknande. För drygt två månader sedan snokade jag i min pojkväns dator. För att jag hade tillfället och för att något inte kändes helt rätt. Jag hittade inga bevis för otrohet men väl för ett beteende som jag inte tycker är okej i ett förhållande.

Jag berättade för honom på en gång. Jag klarar inte av att hålla något som inte känns bra inom mig. Kände precis så som du beskriver. Han påpekade inte mitt snokande med ett ord med försäkrade mig om att det jag sett inte betydde det jag fick det att verka som.

Nu jobbar vi fortfarande på att få relationen tillbaka till det det en gång var (trodde jag...) Jag vet till hundra procent att vi båda vill det här. Jag vet också att jag kan lita på min partner, rent rationellt. Han skulle inte vara otrogen mot mig! Men, känslomässigt tror jag inte på det. Jag vet att det är min hjärna som ställer till det i det här fallet men jag har inte kunnat sluta snoka på grund av detta och det är det största problemet. Har man tittat en gång så är gränsen redan överskriden och det är såå mycket lättare att göra det igen.

Men vi jobbar på det som sagt... Jag hoppas bara att jag kan få min tillit tillbaka.

Jag tykcer att du ska säga som det är. Du kommer att ätas upp inifrån av att hålla det inom dig. Om han vet vad du vet så kom,mer ni att kunna föra en dialog om det och lösa det. Du kommer nog aldrig kunna återfå tilliten för honom utan att känna att han vet vad han har gjort fel...

Lycka till! Hoppas att allt löser sig för er :) Jag vet hur det är att vilja stanna i relationen fast allt pekar på att man borde göra slut
 

Liknande trådar

Tjatter Hjärtligt välkomna till ”Lobelias meditations och mindfulnesscenter" Jag är glad att så många valt att närvara vid denna 10 dagars...
21 22 23
Svar
456
· Visningar
18 606
Relationer Vad är hemligheten bakom att lyckas i långa relationer? Alltså inte att bara vara i en långvarig relation utan att faktiskt trivas i...
13 14 15
Svar
287
· Visningar
34 628
Senast: monster1
·
  • Låst
Tjatter Rom år 40. En strålande dag för stora kapplöpningar på Circus Maximus. Folkmassorna, som kan uppgå till så många som ett par hundra...
53 54 55
Svar
1 085
· Visningar
41 337
Senast: Klara
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok En gång kom jag att snacka med en tjej om min tonårstid. Det är väl inget jag brukar prata om, även om det inte är hemligt på något vis...
Svar
0
· Visningar
860
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp