Sömn

[MayGrace]

Haft sömnproblem sedan barnsben av olika anledningar. I tonåren körde jag med sömntabletter för att orka med skolan för orkade inte när jag aldrig fick sova.
Nu som äldre närmare 30 så har jag lärt mig att acceptera att jag har svårt att sova, att jag är en orolig själ. Kör med tyngdtäcke sedan i julas älskar de. Men vaknar minst 1 gång per natt, sover i snitt 5-6 timmar enligt min klocka men är jag nogrann med rutinerna och går och lägger mig runt 21 och upp igen runt 06.30 så kan jag oftast sova hyfsat bra. Kroppen behöver sina rutiner och egentligen skulle jag behöva sova mer en vad jag gör i för som minst 1-2 timmar per natt går åt till att vara vaken plus att de tar minst 1-2 timmar för mig att somna när jag väl lägger mig i sängen.

 

[_Taggis_]

Ang att vara lättväckt... Är en extremt lättväckt som jag är, så spelar det ingen roll om nån har vibb-väckare eller sånt. Jag sover med öronproppar alltid och kan inte vara utan mer än enstaka nätter då jag är galet trött, måste ha proppar trots att jag får eksem i öronen av det. Jag vaknar trots detta av att hunden skakar på sig, när jag haft pojkävn har det varit olidligt. Jag kan inte ens med att nån andas tungt, rör på sig eller än mindre snarkar. Snooze gör mig mordisk... Tackolov är jag singel. Mitt största problem är att hunden stör mig hela nätterna och alternativet att inte ha den i sovrummet skulle istället leda till att jag ligger vaken pga hundpip utanför dörrn.

Blir lite lätt galen. Ja

 

[Sel]

Ett aktivetsarmband eller en smartklocka tex.

Vad gör de? Vibrerar?
Då gäller det ju dels att personen som ska vakna faktiskt vaknar av vibrationerna och att personen bredvid Inte gör det.

allmänt kl
Är man jätterädd om sin sömn och inte kan somna om efter den eventuella sambons/parterns alarm är det väl bäst att ha skilda sovrum? Folk måste ju kunna komma upp till jobbet även när respektive är ledig.

 

[Skrottiskrott]

Just nu ligger jag dåligt till sömnmässigt, men det är för att jag har en åttamånaders bebis.

Innan barn var det dock perioder av dålig sömn också. Jag låg ofta och tänkte på jobbrelaterade problem och situationer. Framförallt resulterade det i att det tog ett par timmar för mig att somna, trots att jag var trött, men under en väldigt jobbig period vaknade jag även en eller två gånger per natt och började direkt att grubbla, kunde ta ett par timmar att somna om då med. Jag fick faktiskt ta hjälp med detta och fick - förutom att prata om det - tips om att kliva upp ur sängen, sätta mig i ett annat rum och skriva ned mina tankar, lösa korsord, läsa en bok eller liknande tills jag kände mig redo att försöka somna igen. Hur som helst, bra perioder sov jag ungefär 7 timmar per natt - dåliga perioder 4-5 timmar per natt kanske.

Nu med bebis lägger jag mig vid 22.30-23.00 ungefär och blir väckt allt ifrån en gång i halvtimman till varannan timma tills klockan är 8 på morgonen, då kliver vi upp. Det blir många timmar i sängen men en väldigt upphackad sömn. Det känns jobbigt varje gång jag blir väckt på natten men jag är dock förvånansvärt pigg och fungerar bra på dagarna ändå! Faktiskt piggare än innan barn nu när jag tänker efter, i alla fall när jag tänker tillbaka på de där sämsta grubblar-perioderna.

 

[Skjøldur]

Jag arbetspendlar till Oslo, brukar vara borta ca 14 dagar i månaden - alltså ca halva tiden men uppdelat på 3-4 resor. Då jag kommer hem har jag sömn att ta igen. Sover och slappar från midnatt tills kl tio i sängen och efter frukost, hönsskötsel, vedhämtning och sånt så blir det några timmar till på soffan.

 

[Witcher]

Vad gör de? Vibrerar?
Då gäller det ju dels att personen som ska vakna faktiskt vaknar av vibrationerna och att personen bredvid Inte gör det.

allmänt kl
Är man jätterädd om sin sömn och inte kan somna om efter den eventuella sambons/parterns alarm är det väl bäst att ha skilda sovrum? Folk måste ju kunna komma upp till jobbet även när respektive är ledig.

Vibrerar ja.
Så är det ju.

Men väldigt irriterande med dom som sätter snooze 1 timme innan dom ska upp. Omöjligt att somna om då ju...

Jag skulle absolut kunna tänka mig skilda sovrum om jag blev sambo och man inte kan respektera varandras sömn, antingen genom en massa alarm eller husdjur som stör. Det är ju bara att man går ut när man har legat och myst ett tag och vill sova.

 

[Reville]

Fast orsaken till att någon behöver gå upp kvittar. Man väcker inte sin omgivning som inte behöver gå upp oavsett. Då får man skaffa skaklarm eller annat som gör att man själv vaknar men inte omgivningen, man kan inte skylla på svårväckt och låta det gå ut över omgivningen utan då gör man något åt det. Min sambo är också svårväckt men det är hans problem som han får ta hand om. Det ska inte gå ut över mig.

Det är väl upp till var och en hur man vill göra tänker jag.

 

[fryckan]

Jag har ett stort sömnbehov, behöver nog egentligen minst 9h men på vardagar är det svårt att få till. Somnar ofta rätt snabbt och sover tungt, kan vakna till ibland men somnar om direkt. Däremot är jag brutalt segstartad på morgnarna och behöver en halvtimme att piggna till så pass mycket att jag tar mig upp.

 

[Sel]

Vibrerar ja.
Så är det ju.

Men väldigt irriterande med dom som sätter snooze 1 timme innan dom ska upp. Omöjligt att somna om då ju...

Jag skulle absolut kunna tänka mig skilda sovrum om jag blev sambo och man inte kan respektera varandras sömn, antingen genom en massa alarm eller husdjur som stör. Det är ju bara att man går ut när man har legat och myst ett tag och vill sova.

*och kl
Jag kan personligen inte vakna av vibrationer alls utan har ett larm på telefonen och sedan en klockradio utom räckhåll som backup, men det är klart att det finns grader i helvetet om någon annan vill sova.
Jag tycker ju dock att det är viktigare att en kommer upp i tid till jobbet än att en annan blir lite störd på morgonen sådär.

 

[TinyWiny]

Jag hade aldrig kunnat leva med någon som tjurade ihop om jag behövde ställa alarm på helger eller liknande. Visst att man stör varandra så lite som möjligt men det du beskriver hade jag tyckt vore helt orimligt. Blir man så störd kanske man får ha öronproppar istället för att hindra partnern från att ha helt vanligt alarm.

Tja, vill man sin partner med sömnproblem väl och vet vilka faror det är med att inte få sova tillräckligt så ser man till att störa hens sömn så lite som möjligt. Hade min partner uttryckt att jag tjurade ihop för att hans larm ständigt väckte mig så hade han inte varit min partner längre. Ingen med sömnproblem resonerar som du. Ingen med minsta kunskap om sömnproblem och vilka följder det kan ge resonerar som du. Öronproppar räcker inte långt om ett vanligt larm går av bredvid en.

 

[TinyWiny]

Vad skulle det vara för larm?

Det finns ljudlösa skaklarm som läggs under madrassen/kudden som bara väcker den som behöver gå upp.

 

[TinyWiny]

Det är väl upp till var och en hur man vill göra tänker jag.

Det tycker jag inte. Ömsesidig respekt är det viktigaste i ett förhållande.

 

[Sel]

Det finns ljudlösa skaklarm som läggs under madrassen/kudden som bara väcker den som behöver gå upp.

Fast då gäller det ju som sagt att en själv faktiskt vaknar av det och att partnern inte gör det. Är någon lättväckt störs den nog av vibrationerna/ljudet ändå och är en svårväckt vaknar en inte. Jag själv skulle med största sannolikhet stänga av ett sådant larm i sömnen - det är ju inom räckhåll!
Jag tänker att separata sovrum är den enda vettiga lösningen egentligen. En kan ju inte bli arg på partnern för att den har ett jobb som kräver uppstigning.

 

[skogaliten]

Man måste inte dela sovrum med sin partner, även om man älskar hen.

Om endera parten är lättväckt, eller har svårt att sova, snarkar, eller har väldigt annorlunda tider t.ex., så är det ju bara dumt, att forsäka sova i samma säng, i samma rum.

Jag har periodvis stora problem med att sova genom natten, eller att somna, det började när jag fick TBE. Det är något med sömnsystem som blivit skadat av det elaka viruset.

Ingen vill nog sova i samma rum som mig, utan det är välgärning att låta folk slippa sova med mig. Jag har svårt att somna, och vaknar nästan varje natt, och kan inte somna om på ett enkelt sätt. Jag också mycket lättstörd och lättväckt.

Jag har fått hjälp av vården för att få "verktyg" för att hantera situationen, men det gör det inte bekvämare för min partner, för när jag är vaken, så blir jag störande...

Vi har varsitt trevligt sovrum, och gör det bästa av situationen.

Sedan det "blev" såhär för mig, så har funderat en del över den starka normen, att par ska dela sovrum.

Varför det egentligen så? Det är så många som stör varandras sömn i onödan. Har man möjlighet, och upplever att det blir lättare att sova i eget rum, så tycker jag att man ska göra det.

 

[Milosari]

Sover runt 5,5-6 h och verkar klara mig fint på det. Vaknar ofta 1-2 ggr/natt men det är inte besvärande. Går upp 4.45 på vardagar och senast 7 på helger.

Före barn hade jag mycket oro över min bristande sömn och kände mig väldigt trött om jag sovit extra dåligt men det försvann faktiskt med barn. Det verkar som om jag sover mycker mer effektivt nu.

 

[MiniLi]

Tja, vill man sin partner med sömnproblem väl och vet vilka faror det är med att inte få sova tillräckligt så ser man till att störa hens sömn så lite som möjligt. Hade min partner uttryckt att jag tjurade ihop för att hans larm ständigt väckte mig så hade han inte varit min partner längre. Ingen med sömnproblem resonerar som du. Ingen med minsta kunskap om sömnproblem och vilka följder det kan ge resonerar som du. Öronproppar räcker inte långt om ett vanligt larm går av bredvid en.

Det här är en åsiktsfråga, inte en kunskapsfråga. Vi har olika åsikter om hur långt det är rimligt att anpassa sig, det säger ingenting om mina kunskaper om sömn eller sömnproblem.

 

[TinyWiny]

Fast då gäller det ju som sagt att en själv faktiskt vaknar av det och att partnern inte gör det. Är någon lättväckt störs den nog av vibrationerna/ljudet ändå och är en svårväckt vaknar en inte. Jag själv skulle med största sannolikhet stänga av ett sådant larm i sömnen - det är ju inom räckhåll!
Jag tänker att separata sovrum är den enda vettiga lösningen egentligen. En kan ju inte bli arg på partnern för att den har ett jobb som kräver uppstigning.

Själva skakgrejen läggs under kudde/madrass medans enheten kan ställas en bit bort.

Separata sovrum är ju en lösning och det handlar inte om att bli arg på sin partner för att hen har ett jobb som kräver att hen går upp och inte heller för att hen är svårväckt utan förtvivlan över att aldrig få tillräckligt med sömn och de följder det ger.

Av alla de svårväckta människor jag känner är det ingen som sover sig igenom allvarliga saker som att deras barn eller djur de känner ansvar för och vet att ingen annan fixar eller att deras partner låter på ett oroväckande sätt eller att brandlarmet tjuter. Att de sover sig igenom larm handlar visserligen om att de kan somna om snabbt men också om att de har vant sig vid att kunna göra så.

 

[clusia]

Är det bara jag som inte vaknar av min sambos larm men jag vaknar av att han går upp? Jag trodde typ alla gjorde det, vaknade när den andra går upp alltså. Vi löser det med att sova på olika ställen när han ska upp före mig.

 

[TinyWiny]

Det här är en åsiktsfråga, inte en kunskapsfråga. Vi har olika åsikter om hur långt det är rimligt att anpassa sig, det säger ingenting om mina kunskaper om sömn eller sömnproblem.

Det handlar inte om anpassningar utan om respekt och hänsyn. Man väcker inte sin partner när hen kan sova precis som man inte gör annat som skadar ens partner. Det är så grundläggande i ett förhållande. Borde iallafall vara så grundläggande.

 

[Philosophia]

Jag blir lite nyfiken på aktivitetsarmband som mäter sömnkvalitet och anpassar väckningstid, men det verkar ju vara en djungel när jag läser om det. Tips på bra sådana?