underensten
Trådstartare
En bärsele/sjal kanske? Det hade iaf vi väldig nytta av
Känns inte som nått jag vill ha faktiskt. Men jag kanske omvärderar det och köper om vi får en liten som vill bli buren jämt.
Tack för tipset dock
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
En bärsele/sjal kanske? Det hade iaf vi väldig nytta av
Vad hade du? Provade en ergobaby idag men funderar på sjal istället.
Känns inte som nått jag vill ha faktiskt. Men jag kanske omvärderar det och köper om vi får en liten som vill bli buren jämt.
Tack för tipset dock
Vi hade en babybjörn, funkade väldigt bra för sambon men på mig satt den sådär. Funderar på nåt annat till den här bebisen
Har hört från flera att babybjörn bärsele inte är bra, så en sådan blir det inte iaf
Tillhör egentligen vårförälder-tråden men kikar lite här eftersom det lika gärna kan bli en sommarbebis, BF 27 maj nämligen... Och känner att jag bara måste hoppa in i eran diskussion om mag-kommentarer!
Jag är faktiskt helt chockad över hur folk tar sig friheter att kommentera min kropp hejvilt sedan de fick reda på att jag var gravid. Jag trodde att "Tjena tjockis!" och "Är du verkligen säker på att det inte är två därinne?" bara var gamla klyschiga kommentarer som inte förekom på riktigt, men jooo... jag får höra det jämt! Och det är SÅ tröttsamt. Inte roligt alls, och så svårt att veta vad jag ska svara. Jag skrattar lite artigt men kommer alltid på efteråt att jag borde svara något i stil med: "Ja min mage ja, visst är den helt fantastiskt FIN?", för någonstans antar jag att folk egentligen vill vara "snälla" genom att uppmärksamma att magen växer, men de vet inte riktigt hur de ska uttrycka sig. Lättare att skämta till det än att ge en komplimang liksom.
Än värre är när folk kommenterar min kropp som om jag inte vore där. Om magen är stor eller liten verkar vara omöjligt att säga för folk är tydligen väldigt oense.
Kollega 1: "Men du... NU är du så HIMLA STOR!"
Kollega 2: "Näe tycker du att hon är det... jag tycker att hon är liten!"
Kollega 1: "Fast magen är ju jättestor!"
Kollega 2: "Ja men bara magen liksom!"
(Jag står alltså mitt framför dessa personer...)
Eller när jag berättade för min närmsta kollega i vecka 16. Då syntes det inte alls på mig, jag hade samma jeans som vanligt, var supernojig över att det inte syntes. Min kollega kläckte ur sig:
"Det har jag misstänkt jättelänge, det syns! Du har fått SÅ stora bröst och det syns på magen med!"
Jag blev riktigt ledsen, det kändes inte roligt att kollegan hade sådan koll på min kropp när jag själv inte såg någonting i spegeln. Jag förstår fortfarande inte vad hon menade, för nu när jag tittar tillbaka på bilder från de veckorna så ser jag att det verkligen inte gick att se något. Det var efter vecka 20 som min mage satte igång att växa som bara den!
Och att folk blixtsnabbt sträcker fram en hand och tar på magen? Jag blir lika förvånad varje gång! Människor jag bara hälsar på i korridoren på jobbet annars, i ett nafs befinner sig deras hand plötsligt på min mage i förbifarten!? Känns sjukt konstigt.
På ett sätt förstår jag att folk kan vara fascinerade, vilja visa uppmärksamhet eller en del kanske vara avundsjuka (utan att de kanske vet om det själva). Men på ett annat sätt kan jag inte förstå hur folk tänker, för jag har själv aldrig någonsin kommenterat en gravidmages storlek eller tagit på någons gravidmage sådär. Jag har aldrig ens tänkt tanken. Jag brukar vara sist med att se när folk är gravida, jag brukar liksom titta folk i ögonen istället för att kolla på deras kroppar. Men det verkar vara ovanligt förstår jag nu.
Jag kan tipsa om fb-gruppen Bärsjalar!, där diskuteras alla bärdon som anses ergonomiska för barn och bärare (dvs. inte babybjörn bl.a)
Jag har en ergobaby adapt, en fidella fusion, en aldoria trikåsjal, en ringsjal och en vävd långsjal.
Den som jobbade mest i början var trikåsjalen för den kan man ha färdigknuten på sig och bara ta i och ur bebis efter behov utan att den känns ivägen när bebisen inte sitter i den. Tyvärr blir de flesta bebisarna för tunga redan efter ca 4 månader så det börjar kännas svajigt.
Vi började därefter att använda den vävda mer men den upplevde vi som lång med mycket tyg (finns många andra storlekar och märken än vår sjal). Därför införskaffades en ergobaby adapt som snabbt blev bruksbärdonet.
Fidellan köpte jag när vi började bära på ryggen istället för fram. Ergon funkar bra när jag bär fram men jag är för smal för att kunna spänna remmarna ordentligt när jag bär på ryggen. Min man föredrar Ergon även på ryggen.
Fidellan har inte blivit jättemycket använd då den är gjord i sjaltyg (jättemysigt) och jag har därför varit alldeles för rädd om den för att dra med den överallt. Ergon har liksom fungerat bättre som slit och slängsele.
Först när dottern blev lite äldre (ca 9-10 månader) tyckte jag att det var bekvämt med ringsjal eftersom hennes vikt då vilade mer mot höften än när hon var mindre. Den använder jag bara korta stunder, t ex. till och från bilen och när jag ska handla. Snedbelastningen gör att jag inte fixar att bära i den längre stunder. Men det går snabbt att ta i och ur barnet
Hoppas du orkat läsa min novell och fått lite tips
Tillhör egentligen vårförälder-tråden men kikar lite här eftersom det lika gärna kan bli en sommarbebis, BF 27 maj nämligen... Och känner att jag bara måste hoppa in i eran diskussion om mag-kommentarer!
Jag är faktiskt helt chockad över hur folk tar sig friheter att kommentera min kropp hejvilt sedan de fick reda på att jag var gravid. Jag trodde att "Tjena tjockis!" och "Är du verkligen säker på att det inte är två därinne?" bara var gamla klyschiga kommentarer som inte förekom på riktigt, men jooo... jag får höra det jämt! Och det är SÅ tröttsamt. Inte roligt alls, och så svårt att veta vad jag ska svara. Jag skrattar lite artigt men kommer alltid på efteråt att jag borde svara något i stil med: "Ja min mage ja, visst är den helt fantastiskt FIN?", för någonstans antar jag att folk egentligen vill vara "snälla" genom att uppmärksamma att magen växer, men de vet inte riktigt hur de ska uttrycka sig. Lättare att skämta till det än att ge en komplimang liksom.
Än värre är när folk kommenterar min kropp som om jag inte vore där. Om magen är stor eller liten verkar vara omöjligt att säga för folk är tydligen väldigt oense.
Kollega 1: "Men du... NU är du så HIMLA STOR!"
Kollega 2: "Näe tycker du att hon är det... jag tycker att hon är liten!"
Kollega 1: "Fast magen är ju jättestor!"
Kollega 2: "Ja men bara magen liksom!"
(Jag står alltså mitt framför dessa personer...)
Eller när jag berättade för min närmsta kollega i vecka 16. Då syntes det inte alls på mig, jag hade samma jeans som vanligt, var supernojig över att det inte syntes. Min kollega kläckte ur sig:
"Det har jag misstänkt jättelänge, det syns! Du har fått SÅ stora bröst och det syns på magen med!"
Jag blev riktigt ledsen, det kändes inte roligt att kollegan hade sådan koll på min kropp när jag själv inte såg någonting i spegeln. Jag förstår fortfarande inte vad hon menade, för nu när jag tittar tillbaka på bilder från de veckorna så ser jag att det verkligen inte gick att se något. Det var efter vecka 20 som min mage satte igång att växa som bara den!
Och att folk blixtsnabbt sträcker fram en hand och tar på magen? Jag blir lika förvånad varje gång! Människor jag bara hälsar på i korridoren på jobbet annars, i ett nafs befinner sig deras hand plötsligt på min mage i förbifarten!? Känns sjukt konstigt.
På ett sätt förstår jag att folk kan vara fascinerade, vilja visa uppmärksamhet eller en del kanske vara avundsjuka (utan att de kanske vet om det själva). Men på ett annat sätt kan jag inte förstå hur folk tänker, för jag har själv aldrig någonsin kommenterat en gravidmages storlek eller tagit på någons gravidmage sådär. Jag har aldrig ens tänkt tanken. Jag brukar vara sist med att se när folk är gravida, jag brukar liksom titta folk i ögonen istället för att kolla på deras kroppar. Men det verkar vara ovanligt förstår jag nu.
@Klura @Guldaskig De vanligaste selarna att börja med verkar vara ergobaby adapt eller tula free to grow (förkortas ofta tula ftg) då man slipper krångla med spädbarnsilägg i dem men trots det kan bära barnen ganska länge utan att byta till större sele.
Ergobaby görs det plagiat av så där får man vara på sin vakt om det dyker upp något billigt eller annat som kan verka misstänkt. Plagiaten går alldeles för lätt sönder och i värsta fall riskerar man att tappa barnet.
Även Ergobaby 360 Omni kan man också använda utan spädbarnsinlägg, en sån har vi
Vad är det för skillnad på omni och adapt?
Och som snortrasor till förkylda barnKräklappar. Små frottehanddukar liksom. Det är helt galet vad en kräkbebis får ur sig. Vidrig illa luktar det och förstör ens kläder. Kräks inte bebis är de bra till annat, typ torka veck.
Jag använder stödstrumpor varje dag för att försöka förebygga åderbråck och min favorit är mabs work som är lite tunnare. Jag är iofs ganska frusen av mig.Vad kör du för stödstrumpor? Jag ogillar nylon så köpte nån som skulle vara bomull men fe var så hemskt varma.
Har också sadelstol, skööön!!