Vad kräver en hund i rasgrupp 9 (sällskapshundar) enligt dig?

För egen del känns "promenader" otroligt överskattat. Det är för mig smått ointressant att börja tala om kilometer, till exempel. Eller ja, såvida inte någon kallar 1 km för långpromenad, typ.

Jag är uppväxt med shih-tzus och var regelbundet och hjälpte min mormor med sin kennel, så under uppväxten har det väl passerat 15-20 hundar, varav 4 varit mina egna. De levde klassiskt "trädgårdshundsliv" och togs ut på promenader några gånger i veckan, släpptes på ett sandtag regelbundet. Däremellan utställning och trickträning. Det är en otroligt trevlig ras som både är lättlärd och med på allt, men en halvmil om dagen kräver den inte. De är inte svåra att hålla nöjda.

Nu har mamma och syster gått över till fransk bulldog vilka jag kan tycka behöver lite mer aktivitet åt motionshållet sett, nöjda med lite nosaktivering.

Själv har jag welsh corgi cardigans och jag rastar dom genom att slänga ut dom på gräsmattan. :p Motion får de genom aktiv rörelse i skog, och då menar jag "off road" över berg och blåbärsris. 30-60 min om dagen. Den äldre cyklar jag med ibland när vädret tillåter. Utöver det givetvis mental strukturerad aktivering 2-3 tillfällen i veckan. Men vi går verkligen inte en massa kilometrar varje dag, långt ifrån.
Nu när jag läste detta så kom jag på att min farmor hade en shih-tzu malteser korsningar, farmor rollator så inga långa promenader där inte och inga stressbetende sin tydde på för lite aktiviteter.
 
Jag tänker att bara för att en hund är framavlad för sällskap så betyder det inte att den är en soffpotatis.
Alla hundar har blivit avlade för ett syfte och passar de inte under de vanliga indelningarna som jakt, vakt, gårdsvar, vall mm så hamnar de nästan i sällskapsfacket.

Många av de som ist går under gårdshund kräver oftast inte mycket. Då kan vissa sällskapsraser behöva mer.
 
Håller inte med dig riktigt. Hunden utan koncentrationsbrister löser uppgiften snabbt, men använder sin nos och hjärna maximalt under den korta tiden, och är alltså lite nöjdare efteråt.

En hund med bristande koncentration klarar överhuvudtaget inte av lösa uppgiften. Den glömmer vad den skulle göra, den blir distraherad av händelser runt omkring. Efteråt har den stackars hunden inte den (förmodligen) sköna känslan av att "Vilken tur att matte/husse har mig som är så bra på att hitta alla grejer hon/han strör omkring sig.".

Fast bara för att hunden inte är en brukshund/arbetande hund så betyder det ju inte att hunden har svårt att koncentrera sig?

Alltså absolut. En brukshund KAN jobba många timmar. De MÅSTE inte det för att må bra. Precis som att en sällskapshund kan träna på hobby/tävlingsnivå men att man kanske inte med samma intensitet lika länge som en brukshund. Men visst har mina kunnat tränas på klubben i 45-60 min utan problem. Då leker vi ju såklart också i beräknat i tiden. När mina sällskapshundar börjat bli trötta/nöjda så har schäfern nästan kommit till det läget där hon går som bäst :D
 
Tänkte på detta nu på kvällspromenaden. Ikväll gick faktiskt herr hund fortare än vanligt mellan kissfläckarna, men han får nosa och gå i "sin takt", dvs jag pressar inte på. 3,6 km blev det på ganska exakt 1h.

Ofta skulle det nog blivit något kortare då vi ändå gick i relativt rask takt nu när vi väl gick. I detta var det även typ 5 min när vi körde lite fotgående på ett ställe.

Ibland undrar jag om folk inte överskattar avståndet lite när de går utan att mäta exakt också? Jag kan själv tro att jag gått längre än jag faktiskt gör när jag inte tittar så noggrant.
 
Enligt skk är de "framavlade för sällskap sedan lång tid tillbaka" men vad innebär det egentligen? Raserna skiljer sig vitt åt och ibland undrar jag om det skrivs att det är en mer eller mindre "besvärlig" ras just för att de ska slippa bli "gossedjur i soffan" för det mår ju ingen levande varelse väl av. Det såklart är skillnad på vad en brukshund och en hund ur rasgrupp 9 behöver som minsta nivå men vad behöver en hund ur rasgrupp 9 enligt dig?
Jag tycker det skiljer rätt mkt mellan hundarna i grupp 9.
Jag har själv Papillon. Jag upplever ju pappisar som ngt mer aktiva, intelligenta, arbetsvilliga och med större förmåga till att jobba fokuserat och villigt med olika uppgifter än vissa andra av sällskapshundarna. Det är väl lite därför vissa upplever dem som skämmiga etc.
Ingen av mina hundar har skällt eller visat oönskat beteende.

Mina hundar har förvisso haft lite olika behov och förmågor. Men det finns ju många pappisar som tränar lydnad och kanske än mer agility på högre nivå.
Och i vissa av mina hundar har det funnits ett större behov av både motion och tankekrävande träning än jag upplever vissa andra 9:or kräva.

Vi bor mitt ute i ingenstans. Så att mäta km man går säger inget om hur tufft det är. Går vi över åker/äng/i snö måste hunden på 3 kg hoppa och pressa sig fram, går vi i skogen är det blåbärsris, fallna träd, berg etc. Går vi på grusvägen är det platt och snabbgått.
Iom att hunden är så liten och vi bor stort kan man leka och bränna ur henne fysiskt rätt bra inne.
Jag tycker det är skönt med en ras som KAN följa med på heldagsaktiviteter, springa milen offroad, hänga på i en ridturs alla tempon etc. Men som inte dagligdags/oftast KRÄVER det.
 
Jag tycker det skiljer rätt mkt mellan hundarna i grupp 9.
Jag har själv Papillon. Jag upplever ju pappisar som ngt mer aktiva, intelligenta, arbetsvilliga och med större förmåga till att jobba fokuserat och villigt med olika uppgifter än vissa andra av sällskapshundarna. Det är väl lite därför vissa upplever dem som skämmiga etc.
Ingen av mina hundar har skällt eller visat oönskat beteende.

Mina hundar har förvisso haft lite olika behov och förmågor. Men det finns ju många pappisar som tränar lydnad och kanske än mer agility på högre nivå.
Och i vissa av mina hundar har det funnits ett större behov av både motion och tankekrävande träning än jag upplever vissa andra 9:or kräva.

Vi bor mitt ute i ingenstans. Så att mäta km man går säger inget om hur tufft det är. Går vi över åker/äng/i snö måste hunden på 3 kg hoppa och pressa sig fram, går vi i skogen är det blåbärsris, fallna träd, berg etc. Går vi på grusvägen är det platt och snabbgått.
Iom att hunden är så liten och vi bor stort kan man leka och bränna ur henne fysiskt rätt bra inne.
Jag tycker det är skönt med en ras som KAN följa med på heldagsaktiviteter, springa milen offroad, hänga på i en ridturs alla tempon etc. Men som inte dagligdags/oftast KRÄVER det.
Fast dom flesta KAN hänga med på heldagsutflykt och springa milen och hänga med på uteritt i alla gångarter men inte kräver det i grupp 9
 
Fast dom flesta KAN hänga med på heldagsutflykt och springa milen och hänga med på uteritt i alla gångarter men inte kräver det i grupp 9
Ja, det har jag inte sagt ngt om?
Bara att jag tycker det är skönt.

Och att jag upplever att pappisar kan kräva ngt mer än vissa andra i gruppen.
 
Så olika det kan vara 😅 För mig är en kort kissrunda ca 5-10 min.
Ja det är möjligt att jag är helt ute och seglar. Jag går inga kissrundor längre 😅 Det där gör min hund på egen hand när han ändå är med ute i trädgården och i stallet men när jag bodde i stan gick jag liksom aldrig bara runt kvarteret om det inte var så att jag var extremt sen till något och det var varken jag eller hunden nöjda med. Klär vi oss för att gå ut och gå är det det vi också ska göra anser min hund. Visst har det hänt efter operationer (alltså på mig) och sådant att det bara har blivit en 30-40 minuters sakta promenad men trots att vi då går där vi aldrig går annars (dvs. nya dofter/ställen) så är min hund inte nöjd alls. Då är han mer nöjd när han har varit med när vi grejar ute även om det innebär att åka lastmaskin i en kvart.
 
Jag tänker att bara för att en hund är framavlad för sällskap så betyder det inte att den är en soffpotatis.
Alla hundar har blivit avlade för ett syfte och passar de inte under de vanliga indelningarna som jakt, vakt, gårdsvar, vall mm så hamnar de nästan i sällskapsfacket.

Många av de som ist går under gårdshund kräver oftast inte mycket. Då kan vissa sällskapsraser behöva mer.
Det är exakt det jag funderar över! Skulle en sällskapshund verkligen ha ett mindre aktivitetsbehov än min dsg har? Min hund får ju ut mycket av sitt aktivitets behov genom att jaga möss. Det är inget som man någonsin skulle kunna ersätta med något annat hur mycket man än försöker. Tillfredsställelsen efter en musjakt är liksom total oavsett om musen fortfarande lever eller är död.
 
Det är exakt det jag funderar över! Skulle en sällskapshund verkligen ha ett mindre aktivitetsbehov än min dsg har? Min hund får ju ut mycket av sitt aktivitets behov genom att jaga möss. Det är inget som man någonsin skulle kunna ersätta med något annat hur mycket man än försöker. Tillfredsställelsen efter en musjakt är liksom total oavsett om musen fortfarande lever eller är död.
Jag tror det blir en tankevurpa om man likställer "sällskap" med mindre krävande.

Egentligen blir det lika komplext om man frågar "vad kräver en jakthund" eftersom det skiljer jättemycket i behov även mellan dom.
 
Det är exakt det jag funderar över! Skulle en sällskapshund verkligen ha ett mindre aktivitetsbehov än min dsg har? Min hund får ju ut mycket av sitt aktivitets behov genom att jaga möss. Det är inget som man någonsin skulle kunna ersätta med något annat hur mycket man än försöker. Tillfredsställelsen efter en musjakt är liksom total oavsett om musen fortfarande lever eller är död.
Är inte en DSG klassad som sällskapshund? Även om den nu inte är grupp 9.
 
Jag tror det blir en tankevurpa om man likställer "sällskap" med mindre krävande.

Egentligen blir det lika komplext om man frågar "vad kräver en jakthund" eftersom det skiljer jättemycket i behov även mellan dom.
Inga av de här kategorierna är exakta eller 100%, det är generaliseringar, som med allt i livet? :)
 
Då pratar vi om olika saker.
Jag pratar om att göra en hund trött av att den utfört något mentalt. Trött på ett sådant sätt att den har blivit aktiverad. Resultatet är inte det primära.

Du pratar om prestation och om en skön känsla efteråt.

Självklart kan en hund med koncentrationsbrister lösa uppgifter. Sålde bla en till kriminalvådren som narkotikahund. Hon var ingen stjärna men löste uppgiften.
Men man blir fruktansvärt trött som förare när man ska försöka få en afghan, beagle, mops eller husky att utföra ett uppletande. Tyvärr mycket tröttare än hunden man försöker aktivera. Har du provat någon gång?

Vitsen med aktiveringen är ju att hunden ska få göra något intressant som gör den nöjd, när ägaren redan slitit en full arbetsdag för att få ihop till kost, logi och hundmat.
 
Men man blir fruktansvärt trött som förare när man ska försöka få en afghan, beagle, mops eller husky att utföra ett uppletande. Tyvärr mycket tröttare än hunden man försöker aktivera. Har du provat någon gång?

Vitsen med aktiveringen är ju att hunden ska få göra något intressant som gör den nöjd, när ägaren redan slitit en full arbetsdag för att få ihop till kost, logi och hundmat.

Helt klart att vi pratar om helt olika saker. Jag pratar om stimulerade hundar. Hur föraren uppfattar träningen ser jag som helt ointressant för ämnet "nöjd och stimulerad hund".

Ja du, jag har verkligen fått smaka på hur det är att träna en sån hund. Jag har en nu som är tamejtusan totalt ofokuserad och ointresserad. Den har jag tragglat med i 8 år.

Jag har också fött upp bruksras och sålt flera för tjänst så jag har absolut fått känna på allt ifrån den optimala brukshunden till den envisaste sällskapshunden.
 
Jag har en ren sällskapsras (i modern tid en ren sällskapshund, historiskt sett har den dock använts till typ allt en hund kan användas till utan att vara specialiserad på något speciellt) som inte alls tillhör grupp 9, utan grupp 5. Chow chow är en betydligt lättsammare ras än många i grupp 9 är, så jag tycker bara att det blir fel när man mer eller mindre framställer grupp 9 som rena "klappapparater" och att det endast är där man ska leta om man är ute efter en sällskapshund utan ambitioner för något annat än en trevlig sällskapshund. Åt andra hållet så finns det ju raser inom grupp 9 som är utmärkta om man har stora ambitioner inom t ex agility, lydnad etc, även på toppnivå (t ex pudlarna). De allra flesta shelties (grupp 1) lever idag lika mycket som rena sällskapshundar som vilken golden (grupp 8), mops (grupp 9) eller newfoundland (grupp 2) som helst.
Gruppindelingarna har alltså väldigt lite att göra med kapaciteten hos hundarna, utan handlar endast om ursprung. Brukshundar är ju t ex de raser som Svenska Brukshundklubben har avelsansvar för (i den gamla rasgruppsindelningen så hette den rasgruppen Brukshundar och bestod av de raser som SBK har avelsansvar för plus t ex border collie. Andra vallare hamnade i då i sällskapshundsgruppen, en slaskgrupp där man slängde in alla raser som inte passade in någon annanstans.
Dagens grupp 9 är ju också lite av en slaskgrupp, där raser som inte passar in i de andra grupperna hamnar...
Vill man ha en ren sällskapshund, alltså en hund som hänger med på promenader och är nöjd bara av att få vara med, så kan man hitta raser i vilken rasgrupp som helst. Jag tycker att det blir fel att säga att man då ska titta på grupp 9.
 
Förstår inte hetsen med snacket om längden och tiden det tar att gå promenader.

Vad spelar det för roll helt ärligt om någon går 3 varv runt kvarteret på 10 min och en halvtimmes promenad runt 3 kvarter, kontra någon som går typ 7 km på en långpromenad och sedan får hunden kissa på tomten resten av dagen.

Det är väl bara att göra som passar ens egen hund och sig själv bra?

Min hund är inte en sällskapsras men kan ju bara flika in att han typ aldrig får en långsam promenad där han får nosa och kissa helt i sin egen takt, han gör ifrån sig i början av promenaden och sedan kissar han kanske max 6 till gånger under promenaden. Han lider inte för det liksom.
 
Helt klart att vi pratar om helt olika saker. Jag pratar om stimulerade hundar. Hur föraren uppfattar träningen ser jag som helt ointressant för ämnet "nöjd och stimulerad hund".

Ja du, jag har verkligen fått smaka på hur det är att träna en sån hund. Jag har en nu som är tamejtusan totalt ofokuserad och ointresserad. Den har jag tragglat med i 8 år.

Jag har också fött upp bruksras och sålt flera för tjänst så jag har absolut fått känna på allt ifrån den optimala brukshunden till den envisaste sällskapshunden.
Men har inte du en dvärgschnauzer, en ras som ligger högt över medel vad gäller dresserbarhet? Det finns många lydnadsmeriterade hundar i den rasen, och vissa som fått meriter i bruks också. Det går nog tjugo dvärgschnauzrar med meriter på varje hund med meriter av raserna jag nämnde. Alltså är rasen i sig ingen trög ras, även om man naturligtvis kan få ett exemplar som inte är roat av att jobba.

Därför tycker inte jag att ditt exempel är relevant. Dessutom är det ju faktiskt viktigast av allt hur föraren ser träningen. För med en omotiverad eller uttröttad förare blir det dåligt med träning för hunden.
 
Senast ändrad:
Men har inte du en dvärgschnauzer, en ras som ligger högt över medel vad gäller dresserbarhet? Det finns många lydnadsmeriterade hundar i den rasen, och vissa som fått meriter i bruks också. Det går nog tjugo dvärgschnauzrar med meriter på varje hund med meriter av raserna jag nämnde. Alltså är rasen i sig ingen trög ras, även om man naturligtvis kan få ett exemplar som inte är roat av att jobba.

Därför tycker inte jag att ditt exempel är relevant. Dessutom är det ju faktiskt viktigast av allt hur föraren ser träningen. För med en omotiverad eller uttröttad förare blir det dåligt med träning för hunden.

Det spelar väl ingen roll vilken ras jag har? Det är individen man tränar.
Jag har tom träffat på brukshundar med extrema konsentrationsbrister som varit mycket svåra. De ska väl isf vara mycket dresserbara.

Nej jag tycker inte föraren spelar roll om hunden blir nöjd. Vill hunden inte träna de moment som föraren vill eller har för svårt för dem så får man som förare byta till något hunden vill och är bra på. Ingen hund är oduglig på allt.

Jag har haft många olika hundar genom åren. Olika raser och även blandraser och träffat på många olika raser och individer med olika förutsättningar i träningssammanhang och jag vidhåller att det är lättare att göra en "sällskapshund" nöjd med mental aktivering än en brukshund och att det inte är konsentrationen som avgör när den blir trött utan behovet av aktivering.
 
Men man blir fruktansvärt trött som förare när man ska försöka få en afghan, beagle, mops eller husky att utföra ett uppletande. Tyvärr mycket tröttare än hunden man försöker aktivera. Har du provat någon gång?

Vitsen med aktiveringen är ju att hunden ska få göra något intressant som gör den nöjd, när ägaren redan slitit en full arbetsdag för att få ihop till kost, logi och hundmat.
Varför skulle just uppletande vara den enda möjliga aktiveringen? En del av att göra aktivering roligt för både hund och förare är att hitta vad båda två tycker är roligt. Rent krasst skulle min jakthund kunna göra sig mycket väl på en lydnadsplan med en förare som tycker att det är kul men för mig är det rena döden. Däremot tycker både han och jag att spår är kul, trickträning är kul, rallylydnad kan vara roligt, olika näsjobb är roligt osv. Han blir trött och nöjd och jag blir glad av en hund som är trött och nöjd.
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Hejsan! Jag går i tankarna om att köpa hund men får inte ordning på mina tankar om vad jag vill ha riktigt. Kan ni hjälpa mig bolla...
2 3 4
Svar
68
· Visningar
10 110
Senast: inverterad
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
28 057
Senast: Snurrfian
·
  • Låst
Hundavel & Ras Vi har ett läge där släktskapsgraden ökar i våra raser vilket ger ännu mer anledning att selektera hår vilket i sin tur, överlag, ger...
13 14 15
Svar
292
· Visningar
20 854
Senast: Hedinn
·
Övr. Hund Jag har kanske börjat läsa på för mycket gällande valpinköp. Vi försöker köpa vår första hund och började med att göra en kravlista...
Svar
9
· Visningar
1 107
Senast: Tajger
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp