Vårföräldrar 2019 - del 2

Status
Stängd för vidare inlägg.
Idag har vi varit till BVC för första gången. Allt var bra! :) Sköterskan är så himla gullig, det märks verkligen att hon älskar sitt jobb.

Sedan var vi till farföräldrarna ett par timmar och sedan fick vi en övertrött bebis som snuttat i tre timmar nu. Mitt bröst börjar ge upp. :crazy: Nu ska vi försöka komma i säng för nu orkar jag inte heller mer för idag. Hoppas jag ska lyckas övertala lillkillen om att sova är en bra idé.
 
Har ni andra gått på någon föräldragrupp än? Jag var på vår första (av 6) igår, riktigt trevligt faktiskt och bra diskussioner om amning bland annat. Och en bra barnmorska som höll i det :up:

Mycket gaser i magen inatt, så sömnen har varit lite sådär. Men det innebar att hon var trött och sov nästan hela förmiddagen, så jag kunde rida i lugn och ro :angel: 2 av 2 gånger nu, hoppas det håller i sig!
På vårt BVC är det bara en träff och sen får man gå på åldersindelade träffar där grupperna inte är konstanta. Vi har dock börjat på babymassage. Frank ville inte bli masserad på träffen men hemma gick det bra.
 
Nu har vi sovit så nu är vi glada! Det får nog räcka med en aktivitet på en dag i fortsättningen.

29528


Sköterskan sa att bebisar ska ligga mycket av sin vakna tid på mage. Vi testade idag i några minuter men det var ju sämst? Han letade efter floorboobs men det fanns inga. Vilken fasansfull lärdom på sin tvåveckorsdag. Har ni era bebisar mycket på mage? Tycker de om det?
 
Nu har vi sovit så nu är vi glada! Det får nog räcka med en aktivitet på en dag i fortsättningen.

Visa bifogad fil 29528

Sköterskan sa att bebisar ska ligga mycket av sin vakna tid på mage. Vi testade idag i några minuter men det var ju sämst? Han letade efter floorboobs men det fanns inga. Vilken fasansfull lärdom på sin tvåveckorsdag. Har ni era bebisar mycket på mage? Tycker de om det?
Bägge mina har avskytt det. Det hör nog till :p

Har gått lättare och lättare ju starkare de blir och de uppskattar det mer och mer. De ser ju världen ur ett annat perspektiv. Jag har haft dom på mage mycket på mitt bröst. Tycker att de har lättare att lyfta huvudet därifrån. Det kanske inte är lika bra träning men ett trevligare sätt att börja :)
 
Bägge mina har avskytt det. Det hör nog till :p

Har gått lättare och lättare ju starkare de blir och de uppskattar det mer och mer. De ser ju världen ur ett annat perspektiv. Jag har haft dom på mage mycket på mitt bröst. Tycker att de har lättare att lyfta huvudet därifrån. Det kanske inte är lika bra träning men ett trevligare sätt att börja :)

Tack för tips, då börjar vi där istället! 😃
 
Nu har vi sovit så nu är vi glada! Det får nog räcka med en aktivitet på en dag i fortsättningen.

Visa bifogad fil 29528

Sköterskan sa att bebisar ska ligga mycket av sin vakna tid på mage. Vi testade idag i några minuter men det var ju sämst? Han letade efter floorboobs men det fanns inga. Vilken fasansfull lärdom på sin tvåveckorsdag. Har ni era bebisar mycket på mage? Tycker de om det?
Floorboobs 😂😂

Ellen är ju 7 v nu och har hela tiden varit tämligen ointresserad av att magträna. Hon ligger på mage dagligen men brukar somna, bli sur eller ligga försynt och plira.
 
Nora letar också floorboobs :D sen blir hon sur ganska omgående, men jag tycker ändå hon har blivit rätt stadig. Behöver inte alls stöd på samma sätt längre när hon blir buren, eller när hon "sitter" i knäet.
 
En väldigt objektiv förlossningsberättelse där allt gick bra. (Den blir alldeles för lång om jag ska ta med vad jag tycker och tänker, så den är skriven mer som ett händelseförlopp.)

Var in på undersökning för eventuell igångsättning på förmiddagen fredagen den 26:e i v 41+0. I väntrummet kände jag för första gången att värkarna kändes lite jobbiga. CTG visade värkar med ca 3-6 minuters mellanrum och bebis mådde bra. Sedan blev jag undersökt vaginalt och var öppen två cm. Läkaren ville sätta igång mig med tabletter men jag ville åka hem istället och fick ny tid på måndagen.

Klockan 19 samma kväll kom värkarna med tre minuters mellanrum. Jag hittade en strategi jag gillade - att andas lugnt och räkna andetag. Vid andetag 10 var det värsta förbi. Klockan 02 ringde min man förlossningen och vid 03.30 var vi där. Bilresan gick bättre än väntat.

Vid 04.30 var jag öppen 5 cm och fortsatte att räkna andetag och så hade jag värmekudde i ländryggen. Ett par timmar senare var jag öppen 6 cm och jag vankade runt med TENS i ryggslutet. Vid runt klockan 8 rann det lite vatten och BM ville ta ordentligt hål på hinnan och läkaren ville ta blodprov från bebisens huvud. Jag fick ligga på rygg i gynställning. Efter att de tagit hål på hinnan blev värkarna jobbiga - det värsta var inte över ens efter 15 andetag. Jag fick lustgas men värkarna var så intensiva att jag hade svårt att klara av att känna när de började och slutade så lustgasen kändes mest bara jobbig och som något extra att hålla reda på så den blev inte så långvarig.

Läkaren tog sammanlagt tre blodprov från bebisens huvud. Klockan 11.25 på lördagen den 27:e kom vår son ut. Jag fick sys några enstaka stygn på några ställen. Jag var rätt slut men mådde bra, det enda som gjorde ont sedan var egentligen svanskotan.
 
Tack för gratulationerna! Vi är hemma från BB för längesen men är långt inne i bebisbubblan, alldeles kär i min lilla tjej 😍

Såhär en vecka in flyter allting på bra, amningen funkar skapligt med en partytutte som alltid bjuder till och en snål jäkel som tydligen är svår att få något ur.

Innan förlossningen var jag ju lite orolig att min vårdepression skulle spilla över i en förlossningsdepression men peppar peppar är det precis tvärtom, så glad och tacksam över allting och att min lilla familj får må bra
 
En vecka över BF nu. Var nyss hos BM som försökte göra en hinnsvepning men det gick inte så bra eftersom livmodertappen inte var mogen alls. Får se om hon lyckades få fart på någonting. Fick tid för igångsättning nästa tisdag. Hoppas att det sätter igång innan dess dock för det är väldigt segt att vänta.
 
En vecka över BF nu. Var nyss hos BM som försökte göra en hinnsvepning men det gick inte så bra eftersom livmodertappen inte var mogen alls. Får se om hon lyckades få fart på någonting. Fick tid för igångsättning nästa tisdag. Hoppas att det sätter igång innan dess dock för det är väldigt segt att vänta.

Håller tummarna att det sätter igång snart så du slipper vänta mer! Hoppas BM lyckades sätta igång något trots att det inte kändes så hoppfullt.
 
Tack för gratulationerna! Vi är hemma från BB för längesen men är långt inne i bebisbubblan, alldeles kär i min lilla tjej 😍

Såhär en vecka in flyter allting på bra, amningen funkar skapligt med en partytutte som alltid bjuder till och en snål jäkel som tydligen är svår att få något ur.

Innan förlossningen var jag ju lite orolig att min vårdepression skulle spilla över i en förlossningsdepression men peppar peppar är det precis tvärtom, så glad och tacksam över allting och att min lilla familj får må bra

Så härligt, grattis :) Inte för att låta som en party pooper, men bara för att ge perspektiv - jag har haft en utmattningsdepression i vintras som jag var rädd skulle spilla över till en förlossningsdepression. Precis som du gled jag på moln första veckan, för att sedan krascha rätt rejält under vecka två. Grät otröstligt och allt kändes väldigt tungt och hopplöst. Hade det jobbigt i ungefär en vecka, sedan vände det igen, och nu känner jag att jag är stabil i att vara euforisk ibland (men inte som vecka 1) och deppig ibland (men inte som vecka 2) men för det mesta tillfreds och harmonisk. Bara så du är beredd på att det kan komma ett bakslag, men att det också kan gå över fort. Under vecka 2 kände jag att allt kändes hopplöst och att depressionen var ett faktum, så det känns fantastiskt att det bara var bluesen som kom lite fördröjd.


Vi håller fortfarande på och kämpar med amningen. Mina bröst verkar inte riktigt ha fattat grejen än. Pumpade precis ur dem när de kändes superfulla och fick ut knappt 100 ml. Alltså inte ens nästan ett fullt mål mat för bebis. Har fått höra att mjölken ska komma tillbaka på 30 min, men för mig verkar det ta timmar. Hoppas så innerligt att brösten ska skärpa sig så jag kan fortsätta amma.

Idun har börjat törsta väldigt mycket efter närhet, hon har svårt att somna om hon inte får vara ovanpå mig eller pappa, och helst mig. Har nojat mycket för riskerna med plötsligt spädbarnsdöd, eftersom jag senaste nätterna har låtit henne somna bredvid mig i sängen, men hittade precis en jättebra medicinsk artikel som visade på att riskerna för en icke-röckare som ej druckit och som samsover med sitt barn (efter att barnet blivit äldre än 2 veckor) var ungefär lika stora som om man flyttar bostad under spädbarnstiden. Kanske att just den risken är lite uppblåst? Ska forska vidare :)
 
Så härligt, grattis :) Inte för att låta som en party pooper, men bara för att ge perspektiv - jag har haft en utmattningsdepression i vintras som jag var rädd skulle spilla över till en förlossningsdepression. Precis som du gled jag på moln första veckan, för att sedan krascha rätt rejält under vecka två. Grät otröstligt och allt kändes väldigt tungt och hopplöst. Hade det jobbigt i ungefär en vecka, sedan vände det igen, och nu känner jag att jag är stabil i att vara euforisk ibland (men inte som vecka 1) och deppig ibland (men inte som vecka 2) men för det mesta tillfreds och harmonisk. Bara så du är beredd på att det kan komma ett bakslag, men att det också kan gå över fort. Under vecka 2 kände jag att allt kändes hopplöst och att depressionen var ett faktum, så det känns fantastiskt att det bara var bluesen som kom lite fördröjd.


Vi håller fortfarande på och kämpar med amningen. Mina bröst verkar inte riktigt ha fattat grejen än. Pumpade precis ur dem när de kändes superfulla och fick ut knappt 100 ml. Alltså inte ens nästan ett fullt mål mat för bebis. Har fått höra att mjölken ska komma tillbaka på 30 min, men för mig verkar det ta timmar. Hoppas så innerligt att brösten ska skärpa sig så jag kan fortsätta amma.

Idun har börjat törsta väldigt mycket efter närhet, hon har svårt att somna om hon inte får vara ovanpå mig eller pappa, och helst mig. Har nojat mycket för riskerna med plötsligt spädbarnsdöd, eftersom jag senaste nätterna har låtit henne somna bredvid mig i sängen, men hittade precis en jättebra medicinsk artikel som visade på att riskerna för en icke-röckare som ej druckit och som samsover med sitt barn (efter att barnet blivit äldre än 2 veckor) var ungefär lika stora som om man flyttar bostad under spädbarnstiden. Kanske att just den risken är lite uppblåst? Ska forska vidare :)
Åh vad skönt att du hämtade dig från kraschen.

Tänk på att vad som kommer ut i pumpen inte säger något om din produktion. En del släpper helt enkelt bara dåligt till pump, hur fulla brösten än är. Det kan vara lättare att pumpa ett bröst om bebis ammar det andra så att utdrivningen får en skjuts.

August har ju sovit intill mig sen dag 1. Med storebror var jag extremnoga att han skulle sova i egen säng och vi sov bägge riktigt dåligt med många uppvak och svajig mamma till följd av det. Nu sover vi faktiskt riktigt bra. 2-3 uppvak per natt men de är snabbt avklarade.

Dock kan han inte ligga själv om dagarna. Någon enstaka gång kan han sova nån timme i vagnen, annars ligger han på mig som ett jäkla frimärke... Börjar bli lite jobbigt. Så fort jag behöver lägga ner honom en liten stund för att värma mat, kissa, duscha så skriker han och jag blir stressad. Och det eviga magknipet som gör att man får vandra runt runt.

Har öppnat upp för att börja jobba ett par timmar någon dag/vecka nu och det känns faktiskt skönt, även om jag hellre skulle lägga tiden på ridning. Sambo har lätt panik över att ensam ta hans om en liten spädis så det är nog nyttigt för honom också.

Vi vågade oss på att prova flaska igår och det funkade så nu hoppas jag att det ska funka att varva. Det kommer ju vara 99% amning och 1% flaska så jag tycker ju att det borde gå.
 
Dock kan han inte ligga själv om dagarna. Någon enstaka gång kan han sova nån timme i vagnen, annars ligger han på mig som ett jäkla frimärke... Börjar bli lite jobbigt. Så fort jag behöver lägga ner honom en liten stund för att värma mat, kissa, duscha så skriker han och jag blir stressad. Och det eviga magknipet som gör att man får vandra runt runt.

Det kanske har tipsats tidigare i tråden men bärsjal/sele var en räddare tycker jag! Man kan äta, gå på toa, städa eller plocka lite om man känner för det och bebisen är nöjd :up:
 
Det kanske har tipsats tidigare i tråden men bärsjal/sele var en räddare tycker jag! Man kan äta, gå på toa, städa eller plocka lite om man känner för det och bebisen är nöjd :up:
Jag har en sele men jag tycker det är lite meckigt ändå. Kan liksom inte böja mig o plocka upp saker eller sitta ner utan att han vaknar o blir arg.

Nu somnade han äntligen såhär 😅 problemet är att min rumpa också somnat så jag skulle såååå gärna vilja flytta på mig 😑
 

Bifogade filer

  • IMG_20190513_135834.jpg
    IMG_20190513_135834.jpg
    218,1 KB · Visningar: 52
Så härligt, grattis :) Inte för att låta som en party pooper, men bara för att ge perspektiv - jag har haft en utmattningsdepression i vintras som jag var rädd skulle spilla över till en förlossningsdepression. Precis som du gled jag på moln första veckan, för att sedan krascha rätt rejält under vecka två. Grät otröstligt och allt kändes väldigt tungt och hopplöst. Hade det jobbigt i ungefär en vecka, sedan vände det igen, och nu känner jag att jag är stabil i att vara euforisk ibland (men inte som vecka 1) och deppig ibland (men inte som vecka 2) men för det mesta tillfreds och harmonisk. Bara så du är beredd på att det kan komma ett bakslag, men att det också kan gå över fort. Under vecka 2 kände jag att allt kändes hopplöst och att depressionen var ett faktum, så det känns fantastiskt att det bara var bluesen som kom lite fördröjd.


Vi håller fortfarande på och kämpar med amningen. Mina bröst verkar inte riktigt ha fattat grejen än. Pumpade precis ur dem när de kändes superfulla och fick ut knappt 100 ml. Alltså inte ens nästan ett fullt mål mat för bebis. Har fått höra att mjölken ska komma tillbaka på 30 min, men för mig verkar det ta timmar. Hoppas så innerligt att brösten ska skärpa sig så jag kan fortsätta amma.

Idun har börjat törsta väldigt mycket efter närhet, hon har svårt att somna om hon inte får vara ovanpå mig eller pappa, och helst mig. Har nojat mycket för riskerna med plötsligt spädbarnsdöd, eftersom jag senaste nätterna har låtit henne somna bredvid mig i sängen, men hittade precis en jättebra medicinsk artikel som visade på att riskerna för en icke-röckare som ej druckit och som samsover med sitt barn (efter att barnet blivit äldre än 2 veckor) var ungefär lika stora som om man flyttar bostad under spädbarnstiden. Kanske att just den risken är lite uppblåst? Ska forska vidare :)
Skönt att det känns bättre, om än tillfälligt. Jag har ju fått pumpa en del senaste tiden eftersom amningen strular och har typ aldrig fått ut mer ön 80 ml sammanlagt. Men har förstått att det inte säger nåt om hur mkt bebis får i sig. Vår pojk är ju lätt (4,5 kilo vid 10 veckor) men följer sin längd och viktkurva fint på enbart min mjölk.
 
Första dagen pappan är på jobbet och jag har i princip legat på soffan och ammat hela dagen. Jag har ju läst att man inte bör använda napp innan 6-8 v när amningen är etablerad men tror ni det är någon fara att han får ha den typ fem minuter om dagen så att jag i alla fall hinner duscha? :crazy:

Jag är irriterad över att jag inte får amningen att fungera i selen. Det hade underlättat mycket. Nu känner jag mig helt strandad i soffan och tänker typ "jaha, är det så här livet kommer vara i ett år nu" 🙈 Dock är ju liggamning jordens bästa uppfinning. Min rygg hade nog varit totalt paj annars, och min svanskota hade aldrig haft en rimlig chans att repa sig utan detta underbara påhitt.
 
Jag har en sele men jag tycker det är lite meckigt ändå. Kan liksom inte böja mig o plocka upp saker eller sitta ner utan att han vaknar o blir arg.

Nu somnade han äntligen såhär 😅 problemet är att min rumpa också somnat så jag skulle såååå gärna vilja flytta på mig 😑

Ah ok jag förstår!

Haha men vilken gullunge :love: Känner så igen det där med somnad rumpa/obekväm ställning i soffan.. :p
 
Så härligt, grattis :) Inte för att låta som en party pooper, men bara för att ge perspektiv - jag har haft en utmattningsdepression i vintras som jag var rädd skulle spilla över till en förlossningsdepression. Precis som du gled jag på moln första veckan, för att sedan krascha rätt rejält under vecka två. Grät otröstligt och allt kändes väldigt tungt och hopplöst. Hade det jobbigt i ungefär en vecka, sedan vände det igen, och nu känner jag att jag är stabil i att vara euforisk ibland (men inte som vecka 1) och deppig ibland (men inte som vecka 2) men för det mesta tillfreds och harmonisk. Bara så du är beredd på att det kan komma ett bakslag, men att det också kan gå över fort. Under vecka 2 kände jag att allt kändes hopplöst och att depressionen var ett faktum, så det känns fantastiskt att det bara var bluesen som kom lite fördröjd.


Vi håller fortfarande på och kämpar med amningen. Mina bröst verkar inte riktigt ha fattat grejen än. Pumpade precis ur dem när de kändes superfulla och fick ut knappt 100 ml. Alltså inte ens nästan ett fullt mål mat för bebis. Har fått höra att mjölken ska komma tillbaka på 30 min, men för mig verkar det ta timmar. Hoppas så innerligt att brösten ska skärpa sig så jag kan fortsätta amma.

Idun har börjat törsta väldigt mycket efter närhet, hon har svårt att somna om hon inte får vara ovanpå mig eller pappa, och helst mig. Har nojat mycket för riskerna med plötsligt spädbarnsdöd, eftersom jag senaste nätterna har låtit henne somna bredvid mig i sängen, men hittade precis en jättebra medicinsk artikel som visade på att riskerna för en icke-röckare som ej druckit och som samsover med sitt barn (efter att barnet blivit äldre än 2 veckor) var ungefär lika stora som om man flyttar bostad under spädbarnstiden. Kanske att just den risken är lite uppblåst? Ska forska vidare :)
Har också lite strul med amningen, känns som liten aldrig blir nöjd. Vi började med ersättning på kvällar på inrådan av BCV när han var typ 2 veckor, gjorde att han sov mkt bättre!
Jag får ut typ max 30-50 ml när jag pumpar, på båda brösten. Beror förhoppningsvis bara pga strul med pumpen, men man blir ju lite orolig. Dock går liten upp som han ska, vägde in på 4800 nu som 4 veckor, så lite får han ju i sig iaf!
Är bara rädd att amningen ska skita sig! 😱
 
Jag har ju läst att man inte bör använda napp innan 6-8 v när amningen är etablerad men tror ni det är någon fara att han får ha den typ fem minuter om dagen så att jag i alla fall hinner duscha?

Om bebin tar napp hade jag inte tvekat. Mina tre fick napp redan på BB och hade aldrig problem med amningen eller flaskan. Sen finns det såna som anser att det är big no-no - själv tycker jag det är trams, om bebin blir nöjd och lugn av nappen känns det som ett övergrepp att inte låta hen ha den. Däremot skulle jag aldrig försöka tvinga den
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Gravid - 1år Det är dags för en ny tråd :heart Försökte hitta den senaste listan men vet att det hänt en hel del sen dess, så uppdatera gärna...
38 39 40
Svar
787
· Visningar
70 873
Gravid - 1år Eftersom som ingen annan startat en ny tråd om våra bebisar kommer det en här :D Tror detta är senaste listan från förra tråden...
34 35 36
Svar
707
· Visningar
43 042
Senast: BusBarro
·
Gravid - 1år Scrollade i gamla tråden och tror att jag hittade sista listan. Ber om ursäkt om det fanns en senare och någon är missad. September 9/9...
18 19 20
Svar
391
· Visningar
26 073
  • Låst
Gravid - 1år Återigen dags för en ny tråd för vinterföräldrar (som autocorrect vill ha till vinterförvaring :p ) och vinterbarn. Lägger in listan...
99 100 101
Svar
2 003
· Visningar
91 848
Senast: YaHilweh
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Guldfasanerna
  • Hundhantering
  • Kattsnack 10

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp