Vårföräldrar 2019 - del 2

[Ja88]

Jag är så ledsen, min reumatism kom tillbaka efter att ha varit så gott som puts väck under graviditeten. Provade äta en maxkur Ipren som hjälpte för stunden men som i långa loppet ej går ihop med amning och är nu halvvägs igenom en kortisonkur. Kortisonet gör dagarna drägliga men nätterna är vidriga och ibland har jag så ont att jag inte klarar av att lyfta mitt barn, och vad är jag för en mamma då? Hoppas fortfarande att typ ett mirakel ska ske och kortisonet få väck inflammationerna men lär nog inse att jag måste börja äta mina bromsmediciner igen, och alltså sluta amma helt.

Och jag veeet att det inte är någon stor grej egentligen, ersättning funkar jättebra och min bebis är frisk, men nu när det är frågan om att verkligen sluta amma på riktigt är jag jordens blödigaste. Grät floder när sambon gav henne en flaska ersättning idag. Är nog inte bara amningen heller, hoppades på att jag skulle tillhöra dom som blir bättre i sin autoimmuna sjukdom efter graviditet. Tyvärr blev det inte så.

Tanken på att den dag vi vill ha ett syskon måste jag sluta med medicinen och vara en mamma som ibland knappt kan gå i trappor eller bära om det behövs i minst tre månader, plus den tid det tar för att bli gravid är tung den med.

Burit runt på bebis nästan precis hela dagen och tankat närhet och tröst, precis som om vi skulle sluta vara nära varandra bara för att bröstmjölk inte är enda födointaget längre. Behöver nog all världens kramar för att det här ska kännas ens i närheten av ok.

Åh vad tråkigt, förstår att det känns tungt!

 

[BusBarro]

Verkar som Nelia (som bebis heter) plötsligt fått svårare att somna om på natten. Innan har det gått bra iaf efter första amningen på natten att lägga tillbaka henne i bedsidecriben så har hon sovit där några timmar till. I natt lyckades det inte. Först sov hon men sprattlade så mycket att hon väckte sig själv. Tillslut fick hon ligga bredvid mig för att jag skulle få sova också. Då ska hon typ ligga i armhålan. Känns inte optimalt att ha henne i sängen än när hon är så liten.

Jag gissar att hon inte sover tillräckligt djupt när jag lägger ner henne i sängen. Men det är så segt och inte särskilt bekvämt att sitta i sängen på natten tycker jag så jag vill bara få sova igen. Någon gång har jag somnat sittandes till och med.

Hur ammar ni på natten? I sängen eller annan plats? Sittandes eller liggandes? Väntar ni länge innan lägger ner bebis när den ätit klart?

Jag har precis som du, en bedsidecrib med babynest i bredvid mig. Ammar sittandes i sängen, byter oftast blöja efter varje amning och sen lägger jag ned honom direkt igen och han brukar somna omgående.
Det har gått jättebra fram tills några nätter sen då han börjat vara vaken längre mellan amningarna.. sprattlar också mycket numera och suger på sina händer.

 

[Flixon]

Hur ammar ni på natten? I sängen eller annan plats? Sittandes eller liggandes? Väntar ni länge innan lägger ner bebis när den ätit klart?

Första omgången, som den senaste tiden varit runt 02, brukar jag amma sittandes. Hon äter rätt snabbt och somnar om direkt, så lägger jag tillbaka henne i spjälsängen (som vi tog fram för en dryg vecka sen så innan har jag lagt ner henne i nestet bredvid mig). Andra amningen några timmar senare blir oftast liggandes, så somnar vi så.
Nora har förresten börjat lägga sig själv på sidan nu när hon sover, så nu känns det lugnare att hon ligger på sidan även bredvid mig. Hon jobbar hårt på att vända runt helt men är inte riktigt där än.

 

[Undeniable]

Verkar som Nelia (som bebis heter) plötsligt fått svårare att somna om på natten. Innan har det gått bra iaf efter första amningen på natten att lägga tillbaka henne i bedsidecriben så har hon sovit där några timmar till. I natt lyckades det inte. Först sov hon men sprattlade så mycket att hon väckte sig själv. Tillslut fick hon ligga bredvid mig för att jag skulle få sova också. Då ska hon typ ligga i armhålan. Känns inte optimalt att ha henne i sängen än när hon är så liten.

Jag gissar att hon inte sover tillräckligt djupt när jag lägger ner henne i sängen. Men det är så segt och inte särskilt bekvämt att sitta i sängen på natten tycker jag så jag vill bara få sova igen. Någon gång har jag somnat sittandes till och med.

Hur ammar ni på natten? I sängen eller annan plats? Sittandes eller liggandes? Väntar ni länge innan lägger ner bebis när den ätit klart?

Liggammar i sängen tills han somnar, ibland somnar jag med. Flyttar över honom till hans säng efter typ en timme, brukar vara kring midnatt. När han vaknar vid ca 04-05.30 lyfter jag över honom till soffan, liggammar. Brukar byta blöja efter en sida, sen ammar vi på andra sidan, sen brukar båda somna. Vaknar vid åtta när maken går till jobbet
Som många redan sagt så insåg även jag efter en tid att det var ohållbart att inte sova bredvid honom. Undviker ju iallafall ngr timmar, men hade inte alls varit tillräckligt annars!

 

[Elin_B]

August har precis börjat sova i bedside criben. Sedan han föddes har vi samsovit i egen säng men nu vägrar storebror att sova utan mamma och han är så yvig i sömnen att bedside crib känns nödvändigt. Det går bra, jag ammar i cribben, ligger typ halvt i den. Sjukt obekvämt. Andra amningen i den med men sen sista passet som brukar vara kring 5:00 får han komma upp i sängen.

Sambon, den lyxliraren, sover just nu ensam i gästrummet. Men får såklart komma in ifall bägge barnen råkar vakna samtidigt.

 

[KarinStarfighter]

Jag är så ledsen, min reumatism kom tillbaka efter att ha varit så gott som puts väck under graviditeten. Provade äta en maxkur Ipren som hjälpte för stunden men som i långa loppet ej går ihop med amning och är nu halvvägs igenom en kortisonkur. Kortisonet gör dagarna drägliga men nätterna är vidriga och ibland har jag så ont att jag inte klarar av att lyfta mitt barn, och vad är jag för en mamma då? Hoppas fortfarande att typ ett mirakel ska ske och kortisonet få väck inflammationerna men lär nog inse att jag måste börja äta mina bromsmediciner igen, och alltså sluta amma helt.

Och jag veeet att det inte är någon stor grej egentligen, ersättning funkar jättebra och min bebis är frisk, men nu när det är frågan om att verkligen sluta amma på riktigt är jag jordens blödigaste. Grät floder när sambon gav henne en flaska ersättning idag. Är nog inte bara amningen heller, hoppades på att jag skulle tillhöra dom som blir bättre i sin autoimmuna sjukdom efter graviditet. Tyvärr blev det inte så.

Tanken på att den dag vi vill ha ett syskon måste jag sluta med medicinen och vara en mamma som ibland knappt kan gå i trappor eller bära om det behövs i minst tre månader, plus den tid det tar för att bli gravid är tung den med.

Burit runt på bebis nästan precis hela dagen och tankat närhet och tröst, precis som om vi skulle sluta vara nära varandra bara för att bröstmjölk inte är enda födointaget längre. Behöver nog all världens kramar för att det här ska kännas ens i närheten av ok.

Så tråkigt att din ra är på väg tillbaka . Jag känner helt igen mig i din beskrivning av att bli helt ledsen av att tänka tanken att inte få amma mer. Jag känner själv så när det kommer på tal och kan inte riktigt förklara varför jag känner så starkt för amningen som jag gör. Var inte ens säker på att jag ville amma inför att sonen kom. Vet inte om det är nåt så ego som att jag kan ge honom nåt som ingen annan kan och att det kan ge oss ett speciellt band? Men, nu när sonen går upp dåligt i vikt kan jag få dåligt samvete för att jag kämpat för länge. Inte logiskt nånstans.

Lycka till hur du än väljer, men hade jag blivit av med min smärta som jag har i kroppen hade jag alla gånger valt bort amningen faktiskt

 

[KarinStarfighter]

Eftersom jag använt amningsnapp har jag inte fått till liggamning tyvärr så sitter upp och ammar men tränar ibland på liggamning eftersom det känns betydligt smidigare. Har inte fått till det fullt ut dock. Sonen samsover med oss 4/5 nätter. Ibland lyckas vi lägga honom i spjälsäng men oftast inte. Önskar så att han kunde sova själv iaf första passet men det är sjukt svårt.

 

[Flixon]

@Winifred och @KarinStarfighter , jag förstår helt hur ni känner. Med första barnet åkte jag in akut med livmodern, och fick intravenös antibiotika som de inte var säkra på om den var ok att amma på. Jag grät floder och var irrationellt livrädd att det dygnets flaskmatning skulle sabba amningen. Tänker att det måste vara något hormonellt, det där att amningen plötsligt känns så enormt viktig.

 

[Winifred]

@Winifred och @KarinStarfighter , jag förstår helt hur ni känner. Med första barnet åkte jag in akut med livmodern, och fick intravenös antibiotika som de inte var säkra på om den var ok att amma på. Jag grät floder och var irrationellt livrädd att det dygnets flaskmatning skulle sabba amningen. Tänker att det måste vara något hormonellt, det där att amningen plötsligt känns så enormt viktig.

Jag var så kaxig under graviditeten och sa att minsta antydan till smärta så skulle amningen väck, men det var visst inte så enkelt. Trodde aldrig jag skulle känna så starkt för den och helt ärligt har jag ju svurit en del med när det strulat, det har gjort ont, det har runnit mjölk överallt osv.

Har också insett att även om jag lyckas dämpa inflammationerna just för tillfället så är det ju inget som säger att dom inte kommer tillbaka om en månad, eller nästa vecka. Så ska be min läkare förnya receptet på min bromsmedicin idag och börja trappa ner på amningen. Sambon är hemma på semester tre veckor till och stöttar och det känns så mycket bättre än om jag ska försöka avsluta på egen hand.
Får tänka att det faktiskt bara är jag som lider egentligen (bebis gillar både flaska och napp) och att jag i alla fall fick två månader

 

[Winifred]

Bebis har precis börjat acceptera att bli nedlagd i babynestet utan att sova helt först men förut har jag ammat sittande eller liggandes tills hon somnat, sen ställt ljudlöst larm på telefonen på ca 30 min och dåsat av en stund själv innan förflyttningen har skett. Läste någonstans att det tar ca 20 minuter för en spädis att hamna i djupsömn, helt ofaktakollat En annan grej är att när vi lagt ner henne försiktigt så vaknar hon garanterat, men om man typ tappar ner henne i nestet och bökar rejält så sover hon som hon blivit klubbad

 

[KarinStarfighter]

Bebis har precis börjat acceptera att bli nedlagd i babynestet utan att sova helt först men förut har jag ammat sittande eller liggandes tills hon somnat, sen ställt ljudlöst larm på telefonen på ca 30 min och dåsat av en stund själv innan förflyttningen har skett. Läste någonstans att det tar ca 20 minuter för en spädis att hamna i djupsömn, helt ofaktakollat En annan grej är att när vi lagt ner henne försiktigt så vaknar hon garanterat, men om man typ tappar ner henne i nestet och bökar rejält så sover hon som hon blivit klubbad

Wow! Vilken duktig tjej ni har!

 

[Flixon]

Bebis har precis börjat acceptera att bli nedlagd i babynestet utan att sova helt först men förut har jag ammat sittande eller liggandes tills hon somnat, sen ställt ljudlöst larm på telefonen på ca 30 min och dåsat av en stund själv innan förflyttningen har skett. Läste någonstans att det tar ca 20 minuter för en spädis att hamna i djupsömn, helt ofaktakollat En annan grej är att när vi lagt ner henne försiktigt så vaknar hon garanterat, men om man typ tappar ner henne i nestet och bökar rejält så sover hon som hon blivit klubbad

Visst är det märkligt! Nora sover sig igenom påklädning, runtflyttning mellan säng - soffa - babyskydd - lådcykel osv när vi ska iväg. Men försöker jag lägga ner henne försiktigt för att smyga iväg på toa, ja då kan jag satsa pengar på att hon vaknar inom 30 sekunder

 

[Winifred]

Wow! Vilken duktig tjej ni har!

Hon är så sjukt lättsam och snäll vet inte om vi vågar skaffa ett syskon för då blir det väl payback time

 

[Undeniable]

Jag har fått världens mjölkstockning! Har haft ganska frekvent på det ena bröstet, men de har gett sig hyfsat fort, iallafall börjat bättra sig efter ett dygn. Första gången på detta bröstet, det är rejält stockat sen igår morse och blir snarare sämre hela tiden ringde amningsmottagningen, men fick bara de råden man redan läst överallt. Hade velat att ngn kikade på det, får tex inte till att han ammas från andra hållet (för att få hakan mot knölarna), men får vänta till nästa vecka isåfall om det inte blir bättre. Så får lida hela helgen Hon menade på att de ändå inte gör ngt förens efter tre dygn? Känns lite bisarrt egentligen.. Och tre dygn är liksom i helgen, då har amningsmottagningen stängt och bara akuten och kväll/helg finns att tillgå, som jag antar inte är så bra på detta.. Kul!

Nån som sitter inne med ett supertips?

 

[Luktpion]

Jag har fått världens mjölkstockning! Har haft ganska frekvent på det ena bröstet, men de har gett sig hyfsat fort, iallafall börjat bättra sig efter ett dygn. Första gången på detta bröstet, det är rejält stockat sen igår morse och blir snarare sämre hela tiden ringde amningsmottagningen, men fick bara de råden man redan läst överallt. Hade velat att ngn kikade på det, får tex inte till att han ammas från andra hållet (för att få hakan mot knölarna), men får vänta till nästa vecka isåfall om det inte blir bättre. Så får lida hela helgen Hon menade på att de ändå inte gör ngt förens efter tre dygn? Känns lite bisarrt egentligen.. Och tre dygn är liksom i helgen, då har amningsmottagningen stängt och bara akuten och kväll/helg finns att tillgå, som jag antar inte är så bra på detta.. Kul!

Nån som sitter inne med ett supertips? ❤

Jag har ingen erfarenhet själv men hört mycket gott om att "ko-amma" dvs stå över bebisen så att hela bröstet hänger och amma så en stund. Värt att testa om du inte gjort det!

Hoppas det går över snabbt!

 

[Flixon]

Jag har fått världens mjölkstockning! Har haft ganska frekvent på det ena bröstet, men de har gett sig hyfsat fort, iallafall börjat bättra sig efter ett dygn. Första gången på detta bröstet, det är rejält stockat sen igår morse och blir snarare sämre hela tiden ringde amningsmottagningen, men fick bara de råden man redan läst överallt. Hade velat att ngn kikade på det, får tex inte till att han ammas från andra hållet (för att få hakan mot knölarna), men får vänta till nästa vecka isåfall om det inte blir bättre. Så får lida hela helgen Hon menade på att de ändå inte gör ngt förens efter tre dygn? Känns lite bisarrt egentligen.. Och tre dygn är liksom i helgen, då har amningsmottagningen stängt och bara akuten och kväll/helg finns att tillgå, som jag antar inte är så bra på detta.. Kul!

Nån som sitter inne med ett supertips? ❤

Värme, amning, värme, amning osv i all oändlighet var det som hjälpte mig bäst förra gången, då hade jag en del stockning. Duschade varmt och masserade bröstet, plus värmekudde på typ hela tiden mellan amningarna. Och så alltid börja på det onda bröstet. Hoppas det släpper snart för dig!

 

[Flixon]

Nora hittar en kompis

 

[Luktpion]

Nora hittar en kompis

Åååå vilken sötis!

 

[BusBarro]

Nora hittar en kompis

Men åh va söt hon är

 

[BusBarro]

När Loke såg sig själv...