Överlevnadsstrategier för vänners bröllop

[nejlica]

Jag tänker mig att det främsta skälet till att vi numera firar bröllop är att vi gillar att ha en fest. Helt enkelt.

Den tror jag på jag med! Jag tyckte att det var överraskande kul att gifta mig, vi som typ aldrig ställer till med fest fick helt plötsligt en anledning att bjuda in hela släkten och vänskapskretsen på någonting roligt, träffas, äta god mat, dansa hela natten osv Hade fått smått panik om mina vänner dragit med mig på en svindyr och detaljerat uppstyrd möhippa (eller lagt massor av pengar på presenter, vi tyckte ju liksom att det var kul att få bjuda de personer vi gillar mest i hela världen på en kul fest liksom), men tyckte att det var jättekul när de överraskade med att ha dragit ihop hela gänget några veckor innan och vi fick umgås en hel dag.
Partner blev lika positivt överraskad av hela upplevelsen och pratar om att ställa till med fest igen nästa år när han fyller jämt

 

[Anonym_85]

Om inget av de två förslagen är möjliga för dig, ser åtminstone jag bara två andra möjligheter: djupandas och ta dig igenom det. This too shall pass. Eller, som sagt, byt vänner.

Du anser alltså att det är fog nog att byta ut en nära vän, för att denne vill fira sitt giftermål med en bröllopsfest?

 

[Anonym_85]

Om man verkligen vill vara i sina vänskapsrelationer, är väl det här den bästa strategin, tror jag.

Jag tycker att det fungerar någorlunda bra när det kommer till mina egna vänner. Däremot känner jag mig varken bekväm med, eller känner att jag har energin till, att diskutera med andra involverade bröllops/möhippeplanerare som inte är mina vänner. Jag landar ofta i att jag inte vill ha gnissel/irritation mellan mig och någon annan tärna, exempelvis, så att jag bara låter det mesta gå. För att bibehålla god stämning så att hippa och bröllopsfest blir roligt utan att man känner att det skär sig.

 

[Sleepy]

Jag tycker att det fungerar någorlunda bra när det kommer till mina egna vänner. Däremot känner jag mig varken bekväm med, eller känner att jag har energin till, att diskutera med andra involverade bröllops/möhippeplanerare som inte är mina vänner. Jag landar ofta i att jag inte vill ha gnissel/irritation mellan mig och någon annan tärna, exempelvis, så att jag bara låter det mesta gå. För att bibehålla god stämning så att hippa och bröllopsfest blir roligt utan att man känner att det skär sig.

Det är ju en balansgång, det där. En behöver ju inte ta alla konflikter - men det är heller inte rätt emot dig själv att låta andra köra över dig, för den goda stämningens skull. Ibland är det bättre att sätta ner foten även om det gnisslar lite - för din egen skull. Det behöver ju inte betyda att de eller du säger upp bekantskapen helt. Ibland kan det även visa sig att det är fler som tycker annorlunda, men inte vågade säga något. Det måste ju vara lite givande och tagande i en sund vänskapsrelation.

 

[stjarnhimmel]

Håller helt med. I andra fall har planeringen börjat med att stämma av just hur mycket de inbjudna kan/är villiga att lägga.

I ett sånt läge där det inte ens verkar vara bruden som vill ha en så dyr möhippa så hade jag kanske inte följt med. Även om jag hade haft råd så är det väldigt mkt pengar som jag kanske hellre vill lägga på annat. Det är mkt möjligt att jag sagt nej och istället hittat på något annat med bruden. I alla fall om det mest är bruden jag vill träffa dvs om de andra personerna är bekantas bekanta som jag inte har så stort intresse av att umgås med.

 

[Petruska]

Du anser alltså att det är fog nog att byta ut en nära vän, för att denne vill fira sitt giftermål med en bröllopsfest?

Det står envar fritt att hantera sina relationer. Och jag har som sagt inte stått inför problemet, när det gäller vänner. Om det handlar om vänskap som ges status av "nära" borde uppriktighet räcka långt. Om inte uppriktighet är/känns möjligt, verkar ju något behöva tas under omprövning -vännen, idén om vänskap, eller något annat. Det du beskriver i den här tråden ser för mig mer ut som nån sorts social teater än god vänskaper.

 

[mandalaki]

Det står envar fritt att hantera sina relationer. Och jag har som sagt inte stått inför problemet, när det gäller vänner. Om det handlar om vänskap som ges status av "nära" borde uppriktighet räcka långt. Om inte uppriktighet är/känns möjligt, verkar ju något behöva tas under omprövning -vännen, idén om vänskap, eller något annat. Det du beskriver i den här tråden ser för mig mer ut som nån sorts social teater än god vänskaper.

Detta ligger väldigt nära vad jag tänkt under hela tråden. VÄNNER sätter helt enkelt inte varann i den situation som beskrivs. Om sedan vänners vänner är de som sätter pressen skulle denna press ändå inte behöva vara ett problem, eftersom man skulle kunna förklara för VÄNNEN att Jag åker inte med, jag lägger inte 6000 spänn på en over the top möhippa. Och eftersom man är VÄNNER och känner varandras värderingar så förstår hon det.

 

[Anonym_85]

Det står envar fritt att hantera sina relationer. Och jag har som sagt inte stått inför problemet, när det gäller vänner. Om det handlar om vänskap som ges status av "nära" borde uppriktighet räcka långt. Om inte uppriktighet är/känns möjligt, verkar ju något behöva tas under omprövning -vännen, idén om vänskap, eller något annat. Det du beskriver i den här tråden ser för mig mer ut som nån sorts social teater än god vänskaper.

Men, hur många gånger ska jag behöva skriva att det inte är mina vänner som orsakat de problem som jag berättat om i tråden. Flera gånger, har jag skrivit det nu. Ändå fortsätter diskussionen om äkta vänskap verkligen ser ut si eller så. Det blir tämligen tjatigt att behöva sitta och upprepa sig.

Det faktum att mina vänner vill fira sitt giftermål och bjuder in till en bröllopsfest ser jag inte som social teater.

 

[Sleepan]

Är det på grund av religiösa skäl eller ekonomiska?

Allmän fundering ;
Vad är själva grejen att fira bröllop om man inte är religiös eller firar ekonomiska avtal i andra lägen?
De flesta har ju varit ihop ett tag innan själva festen, så man firar ju inte direkt att man nyss träffats...?

Möhippa/svensexa fattar jag inte alls, festen är ju redan planerad

Det var ett borgerligt bröllop och vi har inga barn, så jag skulle säga att det mest var en rejäl fest och en kul grej, som givetvis underlättar den dagen vi får barn.

Varför firar man en 40årsfest?
Jag tycker inte det är något konstigt alls med bröllop.

 

[Anonym_85]

Detta ligger väldigt nära vad jag tänkt under hela tråden. VÄNNER sätter helt enkelt inte varann i den situation som beskrivs. Om sedan vänners vänner är de som sätter pressen skulle denna press ändå inte behöva vara ett problem, eftersom man skulle kunna förklara för VÄNNEN att Jag åker inte med, jag lägger inte 6000 spänn på en over the top möhippa. Och eftersom man är VÄNNER och känner varandras värderingar så förstår hon det.

Jag håller med dig, men jag försöker också förklara att det inte handlar om att jag inte vill. Det känns som att mycket i tråden förenklas ordentligt. Hade det enbart handlat om att jag inte ville åka på en möhippa, ja, då hade jag inte åkt på en möhippa. Men, jag vill också fira min vän som gifter sig. Jag vill vara med på hippan. Jag anser att det drog iväg ekonomiskt, men främst anser jag det problematiskt att inställningen från en utav tärnorna var att det bör prioriteras av mig. Det ville jag diskutera. Jag ville diskutera problematiken kring denna bröllopshets och förhållningssätt till den.

Hade det enbart handlat om att jag inte ville åka på en hippa eller gå på ett bröllop så hade det inte blivit en tråd. Då hade jag tackat nej. Men jag upplever det vara svårt att vilja vara med, och vilja fira, i ett virrvarr av vettiga och ovettiga människor. Annars vettiga människor som verkar vara ute på slir lite i bröllopsplaneringen. Jag själv anser inte att det är så enkelt som "byt vänner då" för att pressen och normen kring ett bröllop verkar bli lite svårhanterat för vissa.

 

[Hyacinth]

En variant av möhippa är ju den där man tämligen berusad släpas runt på stan, utspökad i tiara och ev tvingas sälja pussar för 20kr/st. För mig år det samma grej som att förväntas betala 6000 för en möhippa i London. Eller gud vet var.
Sen ska man hosta upp en Snajdig klänning/kostym, kuvertavgift och en Rätt och Minnesvärd Present. Och lägga tid på tal, bordplacering och en provsmakning av tårta.
Näver Bäver.
Jag gillar klädkoder och en rolig bordplacering är kalas! Men den här konsumtionen och/eller förnedringen är mig främmande. Jag har kollegor som planerat i ett år eller två innan, och gjag kan för mitt liv inte förstå att ett bröllop är så viktigt. Vad händer om moster blir lite för full som vanligt?
Den värsta jag hört om är en bekants dotter som på bröllopsdagen satt och Helena Bergström-grät att hon inte hade några vänner. Surt för de som åkt luftballong och bott långhelg på Yasuragi för att hippa henne.
Jag kan inte se att mina vänner som jag umgås med skulle ha såna önskemål, oavsett inkomst. De brukar bli glada om man kommer och kuvertavgift har förekommit i typ ett fall. Hellre enkelt än dyrt.

 

[Anonym_85]

Jag gillar klädkoder och en rolig bordplacering är kalas! Men den här konsumtionen och/eller förnedringen är mig främmande.

Håller helt med!

 

[mandalaki]

Jag håller med dig, men jag försöker också förklara att det inte handlar om att jag inte vill. Det känns som att mycket i tråden förenklas ordentligt. Hade det enbart handlat om att jag inte ville åka på en möhippa, ja, då hade jag inte åkt på en möhippa. Men, jag vill också fira min vän som gifter sig. Jag vill vara med på hippan. Jag anser att det drog iväg ekonomiskt, men främst anser jag det problematiskt att inställningen från en utav tärnorna var att det bör prioriteras av mig. Det ville jag diskutera. Jag ville diskutera problematiken kring denna bröllopshets och förhållningssätt till den.

Hade det enbart handlat om att jag inte ville åka på en hippa eller gå på ett bröllop så hade det inte blivit en tråd. Då hade jag tackat nej. Men jag upplever det vara svårt att vilja vara med, och vilja fira, i ett virrvarr av vettiga och ovettiga människor. Annars vettiga människor som verkar vara ute på slir lite i bröllopsplaneringen. Jag själv anser inte att det är så enkelt som "byt vänner då" för att pressen och normen kring ett bröllop verkar bli lite svårhanterat för vissa.

Det förändrar inte det jag skrev, för mig. Att en av tärnorna sätter press skulle inte vara ett problem för mig om det var en nära vän som skulle gifta sig, för hon och jag hade lätt kunna prata om det. Den enda tärna som det tydligen handlar om hade väl få ha de åsikter hon har, för mig. EN persons bröllopshets är inget jag skulle bry mig så mycket om.

 

[Anonym_85]

Det förändrar inte det jag skrev, för mig. Att en av tärnorna sätter press skulle inte vara ett problem för mig om det var en nära vän som skulle gifta sig, för hon och jag hade lätt kunna prata om det. Den enda tärna som det tydligen handlar om hade väl få ha de åsikter hon har, för mig. EN persons bröllopshets är inget jag skulle bry mig så mycket om.

En persons bröllopshets är inget jag skulle bry mig om heller.

 

[Pontevecchio]

En persons bröllopshets är inget jag skulle bry mig om heller.

Förstår helt vad du menar. Ofta är bruden inget problem utan det är brudens kusin/andra kompis/mans syster osv som är den jobbiga. Ofta är det fler än en. Så står man där, man dras mellan att man vill ge sin vän en kanonhippa och med att bli totalt galen över hennes fullkomligen knäppa kusin. Vad gör man? Säger åt bruden att hennes kusin är koko? knappast. Ännu värre när bruden valt henne till tärna så hon har medbestämmanderätt. Annars kan man mer i gruppen tärnor bestämma "vi kör detta" så får andra tacka ja eller nej.

 

[mandalaki]

En persons bröllopshets är inget jag skulle bry mig om heller.

Ok, då fattade jag detta fel. "Jag anser att det drog iväg ekonomiskt, men främst anser jag det problematiskt att inställningen från en utav tärnorna var att det bör prioriteras av mig. Det ville jag diskutera. Jag ville diskutera problematiken kring denna bröllopshets och förhållningssätt till den."

Jag läste ditt startinlägg igen, ibland gör jag så när diskussioner pågått ett tag. Och där verkar det vara en mer allmänt haussad stämning du reagerar på. För min del låter det som en energislösande strategi att hela tiden delta i liknande hausse och sen ventilera sitt missnöje på nätet. Det låter mer som en rundgång än att man någonsin går framåt.

 

[Anonym_85]

Jag själv anser inte att det är så enkelt som "byt vänner då" för att pressen och normen kring ett bröllop verkar bli lite svårhanterat för vissa.

Sen kan jag tillägga att jag tycker att det är rimligt att vänner ibland kan ha olika åsikt kring saker, utan att det nödvändigtvis behöver betyda att en vänskap ska vara över. Den vän som nyss uttryckte att hennes bröllop är den största dagen i hennes liv, hon är ingen elak bridezilla som hetsar sina vänner. Men jag kan ju sucka åt hennes inställning eftersom jag inte alls förstår mig på den. Men skulle jag byta ut vänner varenda gång vi har olika åsikt om saker så blir det inte många kvar.

 

[Anonym_85]

Ok, då fattade jag detta fel. "Jag anser att det drog iväg ekonomiskt, men främst anser jag det problematiskt att inställningen från en utav tärnorna var att det bör prioriteras av mig. Det ville jag diskutera. Jag ville diskutera problematiken kring denna bröllopshets och förhållningssätt till den."

Jag läste ditt startinlägg igen, ibland gör jag så när diskussioner pågått ett tag. Och där verkar det vara en mer allmänt haussad stämning du reagerar på. För min del låter det som en energislösande strategi att hela tiden delta i liknande hausse och sen ventilera sitt missnöje på nätet. Det låter mer som en rundgång än att man någonsin går framåt.

Ja, det är en allmänt haussad stämning jag reagerar på, samt andra problematiska synsätt som jag skrivit om i tråden.

Du drar många märkliga slutsatser i det här inlägget. För mig är det inte alls en energislösande strategi att "ventilera mitt missnöje på nätet". Jag diskuterar någonting som intresserar mig och som jag vill ha input kring, och finner det givande att få höra andras tankar. Mitt deltagande i "liknande hausse" är dessutom långt ifrån "hela tiden" som du skriver. Jag har den här dialogen med vänner och upplever absolut att det går framåt, både mina tankar om bröllop samt olika förhållningssätt till de som tänker annorlunda.

 

[Anonym_85]

Förstår helt vad du menar. Ofta är bruden inget problem utan det är brudens kusin/andra kompis/mans syster osv som är den jobbiga. Ofta är det fler än en. Så står man där, man dras mellan att man vill ge sin vän en kanonhippa och med att bli totalt galen över hennes fullkomligen knäppa kusin. Vad gör man? Säger åt bruden att hennes kusin är koko? knappast. Ännu värre när bruden valt henne till tärna så hon har medbestämmanderätt. Annars kan man mer i gruppen tärnor bestämma "vi kör detta" så får andra tacka ja eller nej.

Håller helt med. Var var en gång ensam tärna, eftersom brudgummen enbart ville ha en bestman så ville bruden också enbart ha en person med sig uppe vid altaret. Det blev jag. Hennes andra nära vän blev som jag nämnde tidigare i tråden mycket ledsen. Så jag bjöd med henne i planeringen av hippan. Sämsta. Beslutet. Ever. Det skar sig mellan oss, hon var ganska passiv aggressiv när hon blev missnöjd med något och hävdade alltid att "hon känner minsann bruden och vet vad hon vill ha". Vad gör man? Jag ville ju inte prata med bruden om hur jobbigt det här hade blivit och hur konstant irriterad jag var på den här personen. Jag vill ju inte heller peta personen från planeringen och riskera en ännu mer infekterad konflikt. Men, jag ville att bruden skulle få ett bra firande och i slutändan blev det en bra hippa. Men min relation till brudens vän är ganska syrlig. Det gör mig ingenting alls eftersom jag enbart behöver umgås med personen max en gång per år (brudens födelsedag, ifall hon firar).

 

[Sleepy]

social teater

Vilket bra uttryck.