Uppenbarligen lärs det ut på fel sätt när så många inte har en aning om något alls. Inte ens vilka mängder som är normalt att äta har folk koll på. Ingen hade ju accepterat en undervisning i svenska som var så dålig att knappt ingen lär sig skriva och läsa men när det kommer till vad vi behöver äta för att må bra accepteras det märkligt nog. De jag har träffat som har koll inklusive mig själv har inte lärt sig det i skolan utan senare av eget intresse. Inte ens dietisten jag fick träffa en gång hade koll. Hen föreslog att jag skulle äta gröna ärtor för att få i mig protein. Det var det enda vegetariska hon kunde komma på som innehöll protein... Sorgligt är bara förnamnet.
Vad/hur/när och i vilken mängd man ska äta är känsligt och att säga att barn inte ska äta för mycket (vad är ens för mycket?) för att de då blir tjocka är bara så fel det kan bli. Det skadar mer än det gör nytta.
Jo eller så struntar man i det? Eller så är det jättesvårt att lära sig genom att få informationen i text och muntligt samtidigt som föräldrarna lär in ett helt annat beteende varje dag?
Jag tycker det är lite lustigt faktiskt att det inte går in alls i folk att tex chips borde man äta ganska lite av. Men det är nog för gott, all reklam säger motsatsen, chipsen ligger bra till i affären, det finns "nyttiga" rotsakschips osv. För mycket arbetar emot helt enkelt? Hela samhället måste ändras lite?
Det är ju visat i ett test att många barn -de som lätt lägger på sig lite, just de barnen blir mycket påverkade av TV-reklam för att äta. Medan andra inte reagerar alls. Som vanligt har jag tappat artikeln, ligger säkert ngnstans på Gudiols sidor.
Sedan äter vi ju tydligen trots allt fler grönsaker och så än tidigare, vi bara äter mer av allting annat också.
Men samtidigt minns man ju hemkunskapen och hur man skrattade åt deras frukostar och jag skrattar ännu åt dem även om både tallriksmodellen och pyramiden ju väl håller även idag.
Dvs fil och flingor och två ostmackor och ett glas juice. Det finns inte en chans att jag skulle kunna få i mig det till frukost och om jag åt så istället för en macka så skulle jag gå upp i vikt (alltså jag personligen).
Jag tycker nog faktiskt att man kan säga till barn att de ska äta tills de blir mätta, inte övermätta, så de inte får ont i magen när de springer och leker sedan.