Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Förutom underhållningsvärdet i det tycker jag det är betydligt mycket roligare att ses än att maila. Dessutom är jag ju uppenbarligen inte speciellt bra på det. Men återigen, det som förvånar mig är ju om man tar kontakt, inleder med dött prat, och sedan droppar det... För att det är dött prat?

Det är ju typ som att laga köttbullar till middag och sedan bli besviken på att det inte magiskt blev något annat på tallriken.

Lite som artigt väderprat. Folk frågar ofta hur det går, men få orkar lyssna på långa utläggningar om allt mellan himmel och jord.
 
Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Har inte hans nummer ;)
Men jag får väl föreslå det i konversation någon gång! :nailbiting:
 
Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Har inte hans nummer ;)
Men jag får väl föreslå det i konversation någon gång! :nailbiting:

Vänta några dagar och föreslå det. Svarar han inte då så kanske det är dags att gå vidare. Men hålla på och kallprata på facebook liksom, det hade jag också tröttnat på.
 
Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Fast jag kan tycka sånt där är jättesvårt i just förhållandevis ytliga textkonversationer. Vad kan jag svara annat än tacka för komplimangerna och hur glad jag blir av dem (jag MENAR ju det, är inte det en komplimang? Jag tar det som en komplimang från andra)? Jag ger hellre en relevant komplimang "närsomhelst" istället för att svara med en komplimang bara för att.

Vad skulle jag skriva på "du är fin som fan redan"?
Du med?
Och du är snygg?


Eller "jag kan säga det till dig varje dag om det får dig att le mer"
"Du får mig att le varje gång jag tänker på dig"?


Känns både krystat - som att häva komplimanger bara för sakens skull - och dessutom något överkurs i situationen. Jag känner mig inte bekväm med att ge sådana svar helt enkelt.

Men visst, det ligger mycket i att jag inte ger (i text). Så har jag inte sett det tidigare och ska hålla det i åtanke. Tack :)

(Vill tillägga att detta är samma person som gett mig och min kompis "kritik" för att vara en klubb för inbördes beundran, just för att vi ger så mycket komplimanger och medhåll ;) )
 
Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Vänta några dagar och föreslå det. Svarar han inte då så kanske det är dags att gå vidare. Men hålla på och kallprata på facebook liksom, det hade jag också tröttnat på.

Det är ju lite det jag är på väg att göra...
 
Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Men då måste du ju också förstå att folk tröttnar. Det är helt OK att du inte vill/kan lämna en komplimang i retur, men det ger ju ett rätt trist intryck. Det går att ge komplimanger utan att ge dem som du föreställer dig till svar.

Vill man ordbolla, gäller det ju att hålla bollen i rörelse. Som det är nu tar du bollen och lägger den död på marken. Det är en form av socialt spel. Jag kan också sätta igång en konversation med någon jag tycker är potentiellt kul, men om de inte kan spela bollen, tröttnar jag efter några svar och gör något annat med tiden (som du beskriver i trådstarten). Det är helt enkelt inte tillräckligt kul, precis som att prata med någon på en mingelfest, man upptäcker att det inte är kul att prata med personen även om det inledningsvis verkade vara en intressant filur. Man avslutar och går vidare helt enkelt.
 
Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Nu är det ju tyvärr bara den typen av komplimanger som dyker upp i mitt huvud, så då är det ju inte så konstigt att det känns onaturligt för mig. Jag får försöka bredda mina vyer på området uppenbarligen ;)

Klart jag förstår, men det är svårt att se vissa saker från andras perspektiv ibland. Jag har, mig veterligen, inte anklagat några av dessa män för att vara dumma i huvudet (eftersom jag inte tycker att de är dumma i huvudet. alls.) utan har uttryckt att jag inte förstått varför de slängt upp en boll men inte velat fortsätta. Typ: de förväntade sig eller hoppades på annan respons än de fick / alt läste in vad de ville i mailen. Sådant tycker jag är tråkigt. Klart att en mailkonversation är ett bollande, men eftersom man inte har lika mycket info (läs kroppsspråk) så behöver man ge varandra lite svängrum. Anser jag.

Det som alltid dyker upp hos mig vid sådana här tillfällen är:

Är det alltid mitt skrivande det är fel på?
Jag både formulerar mig och stavar betydligt bättre än många av de jag har skriver med. Vad är det som gör att den andra personen kan skriva något väldigt abrupt, dåligt formulerat eller generellt o-informativt, men om jag formulerar mig illa eller missar ett faller intresset som en blyballong?
Varför kommer det så ofta svar som innebär att det är upp till mig att hålla den andra personens intresse vid liv genom underfundiga svar mm. Om de har träffat mig och tycker om mig, jag tycker om dem och vi kommer väl överens med lättsamma samtal, så borde det väl vara en lagom stabil grund i övrig kommunikation? Jag ÄR ju lättsam, glad, trevlig, uppmärksammande, konversabel mm mm i person. Detta VET de flesta jag messar med.

Jag vill inte falla in i en könsdiskussion om detta egentligen, men varför får jag alltid känslan att det för tjejen spelar stor roll exakt vad/hur/när hon gör en ansträngning, medan för killen är det mera "att" det kommer en ansträngning, typ eller form spelar inte så himla stor roll.

Jag är inte så bekväm med det.
 
Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Jag ser det inte som könsbundet.

Jag är den jag är, och om man inte hänger med på det (den jag är IRL och i text) så slipper man. Jag ödar liksom inte så mycket tid på att filosofera över andra människors val, jag har nog med mina egna.

Däremot kan jag analysera hur saker och ting tolkas emellanåt, särskilt när utfallet blev ett annat än jag tänkt mig. För mig blir utfallet då motsatsen till ditt, det tolkas in mer än vad som är avsett. Och visst ser jag var det går åt söder, men jag vill inte lägga band på den jag är (nej, jag flörtar inte vidlyftigt åt alla håll alltid). Hellre väljer jag att konversera de som förstår vem jag är.
 
Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Har inte hans nummer ;)
Men jag får väl föreslå det i konversation någon gång! :nailbiting:

Det löste sig precis när jag stötte på honom när jag gick ut en sväng. Fick en väldigt lång, fast kram, lite småprat. Han avslutade med: "hör av dig när du kommer tillbaka så tar vi en fika" (jag ska bort i helgen) och sedan en mycket lång kram igen.

Så jag verkar inte ha avskräckt honom helt med min oförmåga att skriva roliga och stimulerande mail iallafall :D
 
Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Det trodde jag inte heller. Men alla orkar liksom inte småprata via chat, fb eller sms. Jag hade aldrig orkat.
 
Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Jag ser det inte som könsbundet.

Jag är den jag är, och om man inte hänger med på det (den jag är IRL och i text) så slipper man. Jag ödar liksom inte så mycket tid på att filosofera över andra människors val, jag har nog med mina egna.

Däremot kan jag analysera hur saker och ting tolkas emellanåt, särskilt när utfallet blev ett annat än jag tänkt mig. För mig blir utfallet då motsatsen till ditt, det tolkas in mer än vad som är avsett. Och visst ser jag var det går åt söder, men jag vill inte lägga band på den jag är (nej, jag flörtar inte vidlyftigt åt alla håll alltid). Hellre väljer jag att konversera de som förstår vem jag är.

Så intressant, vi fungerar precis tvärt emot varandra! :) jag funderar mycket över andra människors val, men orkar inte tolka saker och ting - det blir bara gissningslekar och krångel (i mina ögon).
 
Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

*kl* Jag ser inte det vansinnigt tråkiga i tjenixens repliker som ni andra gör.

Jag skulle (för att också lära mig) gärna se att någon av er som ser alla felen hon gjort, skriver hur ni skulle svara.
Kan inte någon vara snäll och kopiera tjenixens text, men ersätta hennes repliker med hur ni hade skrivit.
 
Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Jag tycker inte heller att meningslöst småprat är skitkul. Men blir jag kontaktad av någon jag är intresserad av så svarar jag. I alla de fallen jag har tagit upp är det ju de som kontaktat mig. Så då svarar jag. Jag förutsätter att man tar kontakt om man vill ha ett svar tillbaka.
 
Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Inte nödvändigtvis. De tog kontakt, fick svar och var nöjda så. Hur länge vill du att en fb-diskussion ska pågå? Jag ser inga fb-kommentarer eller -diskussioner som viktiga för mig, och jag gör nästan alltid som männen du beskriver.

Helt enkelt för att jag inte orkar.
 
Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Den kan fortsätta hur länge som helst (vad jag "vill" är ju helt olika beroende på vem jag pratar med). Orkar man inte skriva mer är det ju bara att avrunda, typ "nu ska jag gå och lägga mig" eller vad som nu passar. "Nu börjar filmen, vi hörs". Tycker det är lite av lättja man bara släpper saker faKtiskt. Det gör jag bara med folk jag känner väl och pratar med ofta.

Jag gillar att bry mig och jag gillar ansträngningar/manners. det är både attraktiva och önskvärda egenskaper hos de jag har runtomkring mig och något jag eftersträvar själv.
 
Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Men det är ju ingen som vet hur det hade utspelat sig med andra deltagare? Det beror ju helt på relationen jag har med den som är i andra änden. Det finns för mig inga standardsvar, det handlar ju om historik och personliga repliker. Inte förfixerade svar på frågor och inställningar.
 
Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Jag tolkar väldigt sällan (nästan aldrig). Jag lyssnar på det som sägs. Att andra sedan tolkar in saker i det jag säger och gör, det är ju så världen fungerar.
 

Liknande trådar

Relationer Jag flyttade till nytt EU-land för ett par år sen och det första jag gjorde var att starta en FB-ladies group. Det möttes med mestadels...
2 3 4
Svar
70
· Visningar
6 076
Senast: Badger
·
Relationer Jag har ett "problem", ett annorlunda kanske. Grejen är den att jag är väldigt trevlig och positiv bland andra. Inte överdrivet utan...
8 9 10
Svar
184
· Visningar
20 002
Senast: EmmaBovary
·
Relationer Skriver under anonymt nick nu. Det är väldigt långt och jag vet inte om jag kommer få några svar, men känner att jag behöver stöd och är...
2
Svar
27
· Visningar
9 630
Senast: Imna
·
Relationer Har nog egentligen mer eller mindre känt mig ganska ensam de senaste 6 åren, sen jag flyttade från den stad jag är uppvuxen i. Jag har...
Svar
1
· Visningar
741
Senast: Sonic76
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp