Bukefalos 28 år!

Träning, hälsa och kost 5

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag har spänt av mig skidorna och förflyttat mig från 66 breddgraden till den 27:e. Dagens pass blev 70 minuter med löparskor på men inte så mycket löpning utan mer back och trappträning. Började med en 1,7 km lång uppförsbacke sedan vimsade jag runt i 20 minuter och letade några trappor jag visste att jag gått i för tio år sedan, hittade den tillslut efter lite hjälp av Google, 700 steg ned och 700 steg upp 🥵🥵
 

Bifogade filer

  • C310A713-1366-4D55-9FE0-E708D3B38BEC.jpeg
    C310A713-1366-4D55-9FE0-E708D3B38BEC.jpeg
    172,3 KB · Visningar: 10
I lördags skaffade jag gymkort för första gången på fem år. Har varit där fyra dagar under den här veckan. Tagit det försiktigt, värmt upp med tio min rodd, tränat armar vid dom maskiner jag förstått mig på och sen kört crosstrainer ca 25 minuter. Utöver det har jag gått några promenader och testat ett kortare yogapass via datorn. Det är så skönt att ha lite träningsvärk igen! Tränar främst för att bli starkare i kroppen så jag orkar rida bättre, och för att motverka depression och ångest. Är dock lite rädd att bli tvångsmässig då jag har en lång historia med ätstörningar bakom mig. Egentligen hade jag bara tänkt gå till gymmet två gånger i veckan men nu är det varken ridning eller jobb så jag har haft mycket tid över...
 
Veckans tredje och sista pass avklarat, gött! 💪 Nu har jag sprungit 3,3 km (+1,7 km 🤣) på min 33e födelsedag den 3e 😆👍😃!
Grattis! 🥳
I lördags skaffade jag gymkort för första gången på fem år. Har varit där fyra dagar under den här veckan. Tagit det försiktigt, värmt upp med tio min rodd, tränat armar vid dom maskiner jag förstått mig på och sen kört crosstrainer ca 25 minuter. Utöver det har jag gått några promenader och testat ett kortare yogapass via datorn. Det är så skönt att ha lite träningsvärk igen! Tränar främst för att bli starkare i kroppen så jag orkar rida bättre, och för att motverka depression och ångest. Är dock lite rädd att bli tvångsmässig då jag har en lång historia med ätstörningar bakom mig. Egentligen hade jag bara tänkt gå till gymmet två gånger i veckan men nu är det varken ridning eller jobb så jag har haft mycket tid över...
Härligt att du kommit igång och att det känns roligt/skönt! Jättebra att du är medveten om din problematik och riskerna det innebär, det kommer du långt på tror jag. Behöver du en bromskloss eller en liten extra påminnelse om att träna sunt kan du alltid få det här om du vill, vi brukar vara rätt bra på sådant tycker jag. :)
 
Jag har ju då alltså varit och tränat idag, för första gången på drygt en månad. Hallelujah! Jag tror som sagt aldrig att det gått så långt emellan gångerna förut, så det var väl en "intressant" upplevelse antar jag...

Ärligt talat kändes det inte som att jag hade tappat så himla mycket, vilket naturligtvis var en stor lättnad. Flåset är definitivt inte där det var för en månad sedan, men rent muskulärt är jag ändå rätt nöjd med hur mycket jag orkade! Jag fick bromsa mig själv flera gånger och påminna mig om att det var ett väcka kroppen-pass, inte chocka kroppen-pass :angel: Passet var som följer:

400 m rodd som uppvärmning
3 x 20 utfall (kroppsvikt)
3 x 20 plankan med axelklapp
3 x 8 latsdrag
3 x 8 shoulder flys (till sidan + framåt)
3 x 10 face pulls
3 x 5 armhävningar på tå
10 burpees

Kände mig ganska mör i kroppen efter det och vilar imorgon, apropå det här med att inte chocka kroppen alltså ;)
 
I lördags skaffade jag gymkort för första gången på fem år. Har varit där fyra dagar under den här veckan. Tagit det försiktigt, värmt upp med tio min rodd, tränat armar vid dom maskiner jag förstått mig på och sen kört crosstrainer ca 25 minuter. Utöver det har jag gått några promenader och testat ett kortare yogapass via datorn. Det är så skönt att ha lite träningsvärk igen! Tränar främst för att bli starkare i kroppen så jag orkar rida bättre, och för att motverka depression och ångest. Är dock lite rädd att bli tvångsmässig då jag har en lång historia med ätstörningar bakom mig. Egentligen hade jag bara tänkt gå till gymmet två gånger i veckan men nu är det varken ridning eller jobb så jag har haft mycket tid över...
Det är alltid kul att komma igång med något man längtat efter och jag är glad att du är i en fas då du kan det men i och med att du redan börjat tumma på hur många gånger i veckan du får träna så tycker jag du redan nu ska sätta stopp och gå tillbaka till 2 ggr redan nästa vecka och inte gå dit mer nu i veckan. Annars kommer det nog snurra i väg så att 2 ggr känns för lite fast det är helt lagom.

Jag sa från början 2-3 ggr/vecka men det blev till 4 ggr/vecka vilket okejades av min sjukgymnast eftersom jag la upp träningen på ett bra sätt och har en frisk kropp som dock dras med smärtor som behöver tränas bort, måste träna för att det ska bli bra, men nu vill mina tankar att det ska bli 5 gånger fast jag har hundar och är ute mycket och igår fick jag för mig att jag borde springa varje dag för att jag har sånt dåligt flås när jag springer. Känner att jag får viss ångest vid tanken på att inte träna som förr då jag tränade minst ett pass per dag men där måste jag stoppa mig, det jag planerat med min sjukgymnast ska jag hålla mig till, ångest och tvång ska inte vara drivkraften utan glädje och energi och det som kroppen mår bra av.

2 ggr är lagom för dig. Håll dig till det och låt kroppen få bygga upp sig i lugn och ro och låt inte hjärnspökena ta över, man kan tänka/säga att man inte har annat för sig så man lika gärna kan gå till gymmet men det är ett litet lurendrej från ätstörningsspöket som kanske inte alltid är så tydlig längre men som spökar där, man kanske till och med vill träna mer för att det är så roligt men det ska vara en balans inte bara för hjärnan utan även för kroppen och det som börjar som roligt kan lätt bli tvång. Min mamma sa till mig att om jag tränar så ska det inte vara det jag gör för att fylla varje dag när jag inte har annat att göra, då får jag hitta på annat att göra. Även om jag älskar att träna.

Stor kram och välkommen till träningsglädje och en frisk kropp
 
Jag vill så gärna springa ute med ena hunden och gjorde det igår men usch och fy vad jag flåsar och astman krånglar så det känns som jag kvävs men jag återhämtar mig snabbt. Har därför lagt upp en ny plan, jag börjar med att springa samma sträcka som igår, sen går jag en bit och springer ytterligare en liten runda. Men betoning på små rundor. Det får ta sin lilla tid att bygga upp det här. Det går så lätt inne men så svårt ute, astman antagligen men det är så mycket smidigare att bara dra på sig kläderna och bara springa från porten liksom. Men nu om det är kallt går det verkligen inte pga astman så på söndag när det är nästa löpardag så får det nog bli på gymmet. Ser fram emot varmare väder så att jag kan springa ute utan att jag flåsar ihjäl mig.

Idag blir det vila från träningen men en riktig långpromenad runt hela stan ikväll med en kompis som aldrig träffat min unghund och vi ska gå en rejäl promenad som vanligt. Det brukar bli så, vi pratar och pratar och vandrar runt och nu har vi lite olika saker vi ska titta på som hänt i stan och så får jag lite styrketräning i och med att jag måste handla en massa saker och knappt vet hur jag ska orka bära hem allt.... :p
 
Senast ändrad:
När ni springer, räknar ni distans eller tid? Jag är "uppvuxen" med att springa på landet i skogen och i och utanför byn vi bodde i, sprang sällan i upplagda spår så jag räknade allt i tid, jag sprang en timme per dag minst och ofta till och från stallet istället för att gå eller cykla. Jag vet att det var ca 5-6 km till stallet så det blev 1-1.2 mil tur/retur dom sträckorna men annars har jag ingen aning. Har fortfarande det tänket, har inget riktigt bra sätt att läsa km och hur långt jag springer förutom när min smartwatch fungerade men den har varit trasig och aldrig använts när jag tränat och på löpbandet har jag bara fokuserat på tid och intervaller och att öka tempot mer och mer. Jag kollar liksom inte på hur långt jag springer. Har en bra bit till motionsspår som kräver bilresa och jag har ingen bil så jag får köra samma metod här hemma och hitta på lite rundor när det blivit lite varmare så jag kan springa ute utan att dö av astman.

Hur gör n? Vad är det viktigaste? Om jag springer ute och blir väldigt ansträngd och slut i kroppen fast efter bara 15 minuter men kan springa 60 minuter på löpbandet utan att bli så trött utan skulle kunna pressa mer. Vilket ger mest?
 
Jag var iväg till gymmet idag och körde lite intervaller på crosstrainer, kändes helt ok. Imorgon blir det vila tänkte jag.
 
Har känt mig hängig och småförkyld men idag blev det gymmet:
Axelpress, avslutade med dropset
Stående rodd i superset med utfall bakåt
Latsdrag, även här dropset med rejäl vikt till en början, fixade 3 rep med den tyngsta
Plankan med 10kg på ländryggen i superset med russian twist
Sidoplanka med dips
 
När ni springer, räknar ni distans eller tid? Jag är "uppvuxen" med att springa på landet i skogen och i och utanför byn vi bodde i, sprang sällan i upplagda spår så jag räknade allt i tid, jag sprang en timme per dag minst och ofta till och från stallet istället för att gå eller cykla. Jag vet att det var ca 5-6 km till stallet så det blev 1-1.2 mil tur/retur dom sträckorna men annars har jag ingen aning. Har fortfarande det tänket, har inget riktigt bra sätt att läsa km och hur långt jag springer förutom när min smartwatch fungerade men den har varit trasig och aldrig använts när jag tränat och på löpbandet har jag bara fokuserat på tid och intervaller och att öka tempot mer och mer. Jag kollar liksom inte på hur långt jag springer. Har en bra bit till motionsspår som kräver bilresa och jag har ingen bil så jag får köra samma metod här hemma och hitta på lite rundor när det blivit lite varmare så jag kan springa ute utan att dö av astman.

Hur gör n? Vad är det viktigaste? Om jag springer ute och blir väldigt ansträngd och slut i kroppen fast efter bara 15 minuter men kan springa 60 minuter på löpbandet utan att bli så trött utan skulle kunna pressa mer. Vilket ger mest?
Det beror helt på om jag följer ett träningsupplägg eller inte. Följer jag ett träningsupplägg så varierar det om det är sträckan eller tiden. Det vanligaste är dock tiden, tex ett förutbestämt pass med 10 min uppvärmning, 20 min fartlek, 10 min nedvarvning el dyl.

Om jag bara springer utan ngn direkt plan så springer jag oftast en given sträcka, tex en mil. Använder en träningsklocka och har på så vis koll på distans. Men det händer även att jag springer en given sträcka, tex ett varv runt byn. Men det är vanligare att jag bestämmer mig för att jag ska springa 5/10/15 km.

På löpband är det alltid tiden.

Vad som ger mest är ju beroende på vad du är ute efter med just det passet/träningsmålet. Långa distanser stärker uthålligheten. Ett kort och snabbt kan hjälpa att få upp tempot. Menar du vad som ger mest energiåtgång så varierar ju det utifrån både ansträngning och längd. Så för att svara på frågan vad som är bäst/ger mest måste man veta vad du vill få ut av just det passet alt den långsiktiga träningen.

En bra tumregel, oavsett vilket mål man har med träningen, är att variationen är bäst.
 
Det är alltid kul att komma igång med något man längtat efter och jag är glad att du är i en fas då du kan det men i och med att du redan börjat tumma på hur många gånger i veckan du får träna så tycker jag du redan nu ska sätta stopp och gå tillbaka till 2 ggr redan nästa vecka och inte gå dit mer nu i veckan. Annars kommer det nog snurra i väg så att 2 ggr känns för lite fast det är helt lagom.

Jag sa från början 2-3 ggr/vecka men det blev till 4 ggr/vecka vilket okejades av min sjukgymnast eftersom jag la upp träningen på ett bra sätt och har en frisk kropp som dock dras med smärtor som behöver tränas bort, måste träna för att det ska bli bra, men nu vill mina tankar att det ska bli 5 gånger fast jag har hundar och är ute mycket och igår fick jag för mig att jag borde springa varje dag för att jag har sånt dåligt flås när jag springer. Känner att jag får viss ångest vid tanken på att inte träna som förr då jag tränade minst ett pass per dag men där måste jag stoppa mig, det jag planerat med min sjukgymnast ska jag hålla mig till, ångest och tvång ska inte vara drivkraften utan glädje och energi och det som kroppen mår bra av.

2 ggr är lagom för dig. Håll dig till det och låt kroppen få bygga upp sig i lugn och ro och låt inte hjärnspökena ta över, man kan tänka/säga att man inte har annat för sig så man lika gärna kan gå till gymmet men det är ett litet lurendrej från ätstörningsspöket som kanske inte alltid är så tydlig längre men som spökar där, man kanske till och med vill träna mer för att det är så roligt men det ska vara en balans inte bara för hjärnan utan även för kroppen och det som börjar som roligt kan lätt bli tvång. Min mamma sa till mig att om jag tränar så ska det inte vara det jag gör för att fylla varje dag när jag inte har annat att göra, då får jag hitta på annat att göra. Även om jag älskar att träna.

Stor kram och välkommen till träningsglädje och en frisk kropp

Tack för klok input! Jag vilade från gymmet igår och det var faktiskt lite jobbigt. Vilket tyder på att jag måste vara väldigt försiktig med det här projektet. Trodde inte att jag skulle vara så lättriggad. Målet är som sagt en stark kropp och att må bra psykiskt. Det gör jag inte om det blir ett tvång och bryter ner kroppen.
 
Tack för klok input! Jag vilade från gymmet igår och det var faktiskt lite jobbigt. Vilket tyder på att jag måste vara väldigt försiktig med det här projektet. Trodde inte att jag skulle vara så lättriggad. Målet är som sagt en stark kropp och att må bra psykiskt. Det gör jag inte om det blir ett tvång och bryter ner kroppen.
Vad bra att det jag skrev kanske i alla fall gav någon sorts positiv inverkan. Det är så otroligt skört när man haft en ätstörning, det är inte bara att tuta och köra. Samtidigt kan man ju inte leva i det jag kallar "träningscelibat" resten av livet om man gillar att träna. Det finns dom som anser att man aldrig kan träna igen för att det triggar men det tror jag inte på. Man måste bara ha uppnått en viss nivå av medvetenhet om vad man triggas av, en frisk kropp (man ska inte börja träna direkt bara för att man uppnått normalvikt för kroppen behöver tid att reparera sig osv) och hjärnan måste hänga med. Man måste vara jätte sträng mot sig själv och vara ärlig så att man inte lurar sig själ och man gör något av fel anledning. Och det måste vara helt ok att om man en dag planerat att träna men något oväntat dyker upp så man inte kan/orkar/hinner träna så ska det inte trigga ångest och tvång för att träningen inte blir av.
 
Jag får inse mig besegrad av astman och springa inne till våren, det går bara inte att springa nu. Jag kvävs ju som det är nu och så dålig kondition har jag inte, kroppen orkar men jag kan bara inte andas och då blir det ju ohållbart. Så idag blir det gymmet och ett löppass på cirka 40- 60 minuter har jag tänkt med intervaller i varierat tempo (tid beroende på hur mycket jag känner att jag orkar utmana mig med tempot). Jag har varit ute och gått 7 km på förmiddagen med hundarna och det var skönt men det ska också bli skönt att få springa och lyssna på mina poddar och bara komma in i lugnet jag känner när jag springer, blir som meditation för mig.

Angående målet med min löpning är det uthålligheten jag är ute efter, att orka springa längre och längre men också att klara av högre tempo. Känns dock som att jag just nu tycker att 60 minuter räcker, jag skulle orka mer men det blir nästan lite tråkigt därefter och jag slutar inte för att jag är trött utan just för att jag satt tiden till en timme fast jag kanske orkar mer. Därför har jag istället nu när en timme går som på räls valt att börja öka tempot från väldigt lugnt under uppbyggnadsfasens första 1,5-2 månaderna då jag medvetet valt att springa lugnt till att nu kräva lite mer av mig själv och höja tempot och utmana mig. När det känns bra med högre tempo under den här timmen kanske jag återigen satsar på att öka tiden och springa längre och köra samma upplägg där igen med tempo ökningar. Springer alltid intervaller för att kunna maxa nivån flera gånger under passet men ändå orka springa länge. Får ut mer så.
 
Oj, det var väldigt bra jobbat! Springer du ute eller inne?
Denna vecka har det bara varit ute. Bor i södra Skåne så har ingen kyla att tampas med. Springer på band när vädret är allt för dåligt eller när familjesituationen kräver det. Men jag tillhör den skaran som presterar otroligt mkt sämre på band än ute (tycker det är mkt mer ansträngande på bandet) så jag undviker det när jag kan.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Låst
Kropp & Själ Dags för en ny tråd! Jag kopierar helt fräckt Mineurs intro-inlägg från förra tråden, för det är så fint ❤️ — Vi fortsätter att...
99 100 101
Svar
2 006
· Visningar
65 660
Senast: Mineur
·
  • Låst
Kropp & Själ Vi fortsätter att diskutera, skryta och peppa varandra när det kommer till allt från yoga och promenader till crossfit och...
99 100 101
Svar
2 002
· Visningar
65 496
Senast: Miao
·
  • Låst
Kropp & Själ Vi fortsätter att diskutera, skryta och peppa varandra när det kommer till allt från yoga och promenader till crossfit och...
99 100 101
Svar
2 003
· Visningar
59 056
Senast: Mineur
·
  • Låst
Kropp & Själ I Bukes mest peppande tråd pratar vi om allt från yoga och promenader till crossfit och maratonlöpning. Alla är välkomna, helt oavsett...
99 100 101
Svar
2 007
· Visningar
71 704
Senast: zassoo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp